STATSMINISTERN: Därför säger Sverige nej till Ukraina

2023 02 09

Sveriges statsminister förklarar varför det inte blir några Gripenplan till Ukraina.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år, och en ny rysk offensiv är att vänta i de östra delarna av landet.

Ukraina har begärt stridsflygplan från flera västländer för att skydda sig mot de ryska styrkorna.

Under torsdagen kom beskedet om att Sverige inte kommer skicka några Gripenplan, och nu förklarar Ulf Kristersson (M) hur det kommer sig.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu. Vi har i dag ett mycket stort behov av de flygplan vi har själva. Vi har ett vasst flygvapen, men det är inte stort, säger statsministern till DN.

“Väldigt stor fråga”

Kristersson förklarar även att Sverige hjälper till på många andra områden och att han förstår varför Ukraina vill ha stridsflygplanen.

– Alla inser att det är en väldigt stor fråga som i praktiken kräver gemensamt ställningstagande. Den amerikanska ståndpunkten är väldigt tydlig. Jag tror inget enskilt land ännu har sagt att den här vägen ska man gå, menar han.

Diskussioner pågår

Efter ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i Bryssel bekräftar Nederländernas premiärminister Mark Rutte att diskussioner pågår.

Han understryker att det sker bakom stängda dörrar, uppger CNN.

– Jag kan inte säga om det någonsin kommer hända. Men dessa diskussioner tar plats bakom stängda dörrar. Det är inte någonting som kan ske offentligt, säker Rutte om diskussionerna kring stridsflygplanen.

Ryssland ökar produktion

Den ryska politikern Dmitrij Medvedev hävdar att Ryssland kommer öka sin produktion av stridsvagnar till följd av att flera västländer skickar vapen till Ukraina.

– Igår bad vår fiende om stridsflygplan, missiler och stridsvagnar utomlands. Vad bör vi göra som svar? Vi talar om produktionen och moderniseringen av tusentals stridsvagnar, menar Medvedev.

Tackade invånarna

Under torsdagen tackade Zelenskyj EU för deras hjälp men vände sig särskilt till EU-ländernas invånare.

– Jag vill tacka er alla, jag vill tacka den europeiska unionens invånare för allt ert stöd, menade han.

Foto: Moderaterna resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen