STATSMINISTERN: Därför säger Sverige nej till Ukraina

2023 02 09

Sveriges statsminister förklarar varför det inte blir några Gripenplan till Ukraina.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år, och en ny rysk offensiv är att vänta i de östra delarna av landet.

Ukraina har begärt stridsflygplan från flera västländer för att skydda sig mot de ryska styrkorna.

Under torsdagen kom beskedet om att Sverige inte kommer skicka några Gripenplan, och nu förklarar Ulf Kristersson (M) hur det kommer sig.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu. Vi har i dag ett mycket stort behov av de flygplan vi har själva. Vi har ett vasst flygvapen, men det är inte stort, säger statsministern till DN.

“Väldigt stor fråga”

Kristersson förklarar även att Sverige hjälper till på många andra områden och att han förstår varför Ukraina vill ha stridsflygplanen.

– Alla inser att det är en väldigt stor fråga som i praktiken kräver gemensamt ställningstagande. Den amerikanska ståndpunkten är väldigt tydlig. Jag tror inget enskilt land ännu har sagt att den här vägen ska man gå, menar han.

Diskussioner pågår

Efter ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i Bryssel bekräftar Nederländernas premiärminister Mark Rutte att diskussioner pågår.

Han understryker att det sker bakom stängda dörrar, uppger CNN.

– Jag kan inte säga om det någonsin kommer hända. Men dessa diskussioner tar plats bakom stängda dörrar. Det är inte någonting som kan ske offentligt, säker Rutte om diskussionerna kring stridsflygplanen.

Ryssland ökar produktion

Den ryska politikern Dmitrij Medvedev hävdar att Ryssland kommer öka sin produktion av stridsvagnar till följd av att flera västländer skickar vapen till Ukraina.

– Igår bad vår fiende om stridsflygplan, missiler och stridsvagnar utomlands. Vad bör vi göra som svar? Vi talar om produktionen och moderniseringen av tusentals stridsvagnar, menar Medvedev.

Tackade invånarna

Under torsdagen tackade Zelenskyj EU för deras hjälp men vände sig särskilt till EU-ländernas invånare.

– Jag vill tacka er alla, jag vill tacka den europeiska unionens invånare för allt ert stöd, menade han.

Foto: Moderaterna resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen