STATSMINISTERN: Därför säger Sverige nej till Ukraina

2023 02 09

Sveriges statsminister förklarar varför det inte blir några Gripenplan till Ukraina.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år, och en ny rysk offensiv är att vänta i de östra delarna av landet.

Ukraina har begärt stridsflygplan från flera västländer för att skydda sig mot de ryska styrkorna.

Under torsdagen kom beskedet om att Sverige inte kommer skicka några Gripenplan, och nu förklarar Ulf Kristersson (M) hur det kommer sig.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu. Vi har i dag ett mycket stort behov av de flygplan vi har själva. Vi har ett vasst flygvapen, men det är inte stort, säger statsministern till DN.

“Väldigt stor fråga”

Kristersson förklarar även att Sverige hjälper till på många andra områden och att han förstår varför Ukraina vill ha stridsflygplanen.

– Alla inser att det är en väldigt stor fråga som i praktiken kräver gemensamt ställningstagande. Den amerikanska ståndpunkten är väldigt tydlig. Jag tror inget enskilt land ännu har sagt att den här vägen ska man gå, menar han.

Diskussioner pågår

Efter ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i Bryssel bekräftar Nederländernas premiärminister Mark Rutte att diskussioner pågår.

Han understryker att det sker bakom stängda dörrar, uppger CNN.

– Jag kan inte säga om det någonsin kommer hända. Men dessa diskussioner tar plats bakom stängda dörrar. Det är inte någonting som kan ske offentligt, säker Rutte om diskussionerna kring stridsflygplanen.

Ryssland ökar produktion

Den ryska politikern Dmitrij Medvedev hävdar att Ryssland kommer öka sin produktion av stridsvagnar till följd av att flera västländer skickar vapen till Ukraina.

– Igår bad vår fiende om stridsflygplan, missiler och stridsvagnar utomlands. Vad bör vi göra som svar? Vi talar om produktionen och moderniseringen av tusentals stridsvagnar, menar Medvedev.

Tackade invånarna

Under torsdagen tackade Zelenskyj EU för deras hjälp men vände sig särskilt till EU-ländernas invånare.

– Jag vill tacka er alla, jag vill tacka den europeiska unionens invånare för allt ert stöd, menade han.

Foto: Moderaterna resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen