Statsministern bjuder in Märta Stenevi

2023 01 30

Statsminister Ulf Kristersson (M) bjuder in Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi till samtal.

Det meddelar han i ett inlägg på Facebook.

Samtalet kommer att handla om en fråga som Märta Stenevi lyfte under partiledardebatten för ett par veckor sedan.

– En mycket viktig fråga - den om socialt utsatta barns rättigheter och våldsutsatta barns rättigheter, framhåller statsministern.

– Och här har politiken väldigt stor betydelse. Till exempel om ett barn ska tvingas umgås med en förälder som barnet är rädd för eller inte vill träffa, fortsätter han och tillägger:

– I de här frågorna tror jag det finns goda möjligheter att jobba tillsammans i politiken - över partigränserna. Därför tog jag fasta på Märta Stenevis förslag. Vi tycker olika om mycket i politiken - men här tror jag vi tycker ganska lika.

Flera MP-profiler

Utöver Märta Stenevi har Ulf Kristersson bjudit in flera MP-medarbetare.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och Justitiedepartementets statssekreterare Mikael Kullberg kommer även att delta.

– För att samlas, och sätta de utsatta barnen främst, skriver statsministern.

Kräver ny lagstiftning

Det har gått drygt en månad sedan en åttaårig pojke hittades död i en lägenhet i Luleå. Pappan sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för mord, något han nekar till.

Dagens Nyheter har tidigare rapporterat om att pojkens mamma försökte hålla honom borta från pappan i över ett halvår. Men till slut gick det inte längre.

Vill se flera åtgärder

Under partiledardebatten i mitten av januari lyfte Märta Stenevi fallet med den åttaårige pojken. Hon krävde en ny lagstiftning.

– Vi behöver ge barn rätt till egna juridiska ombud i vårdnadsmål och dra in umgänge när kvinnan och barnet bor på skyddad boende. Vi ser även det behövs en genomlysning av domstolarna och ökad kunskap kring de här frågorna, sa hon till DN efter debatten.

Märta Stenevi vill även se en skarpare nationell styrning av myndigheterna när det gäller ärenden om barn och kvinnor som riskerar att utsättas för våld.

– Vi vill ha krav på att kommunerna måste tillhandahålla en dygnetrunt öppen ingång som ska samordna alla funktioner som en våldsutsatt kvinna kan tänkas behöva. I dag är det väldigt stora skillnader.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen