Statsministers besked: En av Sverige största städer kan bli visitationszon

2023 09 14

Regeringen och SD har föreslagit att visitationszoner ska införas i Sverige.

I slutet av förra året fick en utredare i uppgift att lämna förslag på hur ett upplägg med visitationszoner skulle kunna utformas i Sverige.

Ett system med visitationszoner innebär att det blir möjligt att inrätta särskilda zoner där vissa tvångsmedel – såsom kroppsvisitation och husrannsakan i fordon – får användas utan att det finns någon brottsmisstanke.

I dag finns inget sådant förslag på plats.

Men om det fanns så skulle inte regeringen tveka att agera.

Uppsala, Sveriges fjärde största stad, skulle med tanke den senaste tidens våldsdåd kunnat bli en visitationszon.

Det framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Om vi hade haft visitationszoner i Sverige hade Uppsala redan kunnat bli en visitationszon, säger Kristersson.

”Kommer inte sluta av sig själva”

Uppsala och Stockholm har den senaste tiden skakats av flera våldsdåd.

Under loppet av en vecka har tre personer skjutits till döds.

– Det säger något om vad som händer i vårt samhälle just nu. De gängkriminella kommer inte att sluta förrän de är inlåsta om de är svenska medborgare och utvisade om de inte är svenska medborgare, säger statsministern.

Presenterar miljardsatsningar

På pressträffen meddelar Kristersson att regeringen presenterar en ”historisk satsning” på rättsväsendet.

Till 2026 kommer anslagen till rättsväsendet att öka från 69 till 90 miljarder kronor.

Förslaget presenterades redan under gårdagen i en artikel i DN, undertecknad av statsministern och Tidölagets partiledare, Ebba Busch (KD), Jimmie Åkesson (SD) och Johan Pehrson (L).

– Vi är fyra partier som är övertygade om att samhällsproblemen går att lösa, om rätt och tillräckligt kraftfulla insatser sätts in från statens sida. Vi har nu inlett det paradigmskiftet, framhåller partiledarna i artikeln

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt betygssystem införs i skolan – Sverige ensamt i världen

2025 01 21

Sverige är på väg att införa ett världsunikt betygssystem.

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”.

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kunder rasar mot Biltema – kedjan svarar

2025 01 20

Ett Facebook-inlägg har lett till stort raseri hos Biltema-kunder.

Under de senaste åren har frågan om kontanter blivit allt mer omdebatterad.

I takt med digitaliseringens framfart har kortbetalning eller betalning med appar via telefonen blivit allt vanligare.

Många butiker väljer att bara ta emot kort- eller appbetalningar.

Nu har ett Facebook-inlägg från Biltema lett till raseri hos kunder - men det verkar som om de har fått allt om bakfoten.

Många kommentarer

Biltema lade ut ett inlägg på Facebook där de välkomnar kunder till cafét för att köpa semla och kaffe.

Hundratals personer har kommenterat inlägget - och många av kommentarerna är ilska riktad mot Biltema av kontantskäl.

– Ni tar ju inte kontanter, då förlorar ni mig som kund! Det är dom pengarna som jag har i plånboken som jag vill använda, inte dom på kontot, lyder en kommentar.

– Ni tar inte emot kontanter så nix hoppar över tyvärr, lyder en annan.

– Med kort nej tack, uttrycker en tredje.

Biltema svarar

Kunderna verkar dock ha fått saken om bakfoten.

Biltema hanterar inte kontanter i cafét, men det går mycket riktigt att betala kontant för varorna i en vanlig kassa.

– Av hygienskäl hanterar vi inte kontanter i våra Biltema Cafe men där vi erbjuder alla att betala dessa varor i en vanlig bemannad kassa, säger Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg till Nyheter24.

Het fråga

Kontantfrågan är en het sådan, där många vill se att mer görs för att skydda kontanternas roll i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Även Riksbanken har tagit upp saken, och underströk i en rapport från förra året att mer måste göras.

– För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs, framhåller Riksbanken.

– Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel.

“Kan bromsa”

Riksbanken fortsätter.

– Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen