Statsministers besked: En av Sverige största städer kan bli visitationszon

2023 09 14

I slutet av förra året fick en utredare i uppgift att lämna förslag på hur ett upplägg med visitationszoner skulle kunna utformas i Sverige.

Ett system med visitations­zoner innebär att det blir möjligt att inrätta särskilda zoner där vissa tvångs­medel – såsom kropps­visitation och hus­rann­­sakan i fordon – får användas utan att det finns någon brotts­misstanke.

I dag finns inget sådant förslag på plats.

Men om det fanns så skulle inte regeringen tveka att agera.

Uppsala, Sveriges fjärde största stad, skulle med tanke den senaste tidens våldsdåd kunnat bli en visitationszon.

Det framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Om vi hade haft visitationszoner i Sverige hade Uppsala redan kunnat bli en visitationszon, säger Kristersson.

”Kommer inte sluta av sig själva”

Uppsala och Stockholm har den senaste tiden skakats av flera våldsdåd. 

Under loppet av en vecka har tre personer skjutits till döds.

– Det säger något om vad som händer i vårt samhälle just nu. De gängkriminella kommer inte att sluta förrän de är inlåsta om de är svenska medborgare och utvisade om de inte är svenska medborgare, säger statsministern.

Presenterar miljardsatsningar

På pressträffen meddelar Kristersson att  regeringen presenterar en ”historisk satsning” på rättsväsendet.

Till 2026 kommer anslagen till rättsväsendet att öka från 69 till 90 miljarder kronor.

Förslaget presenterades redan under gårdagen i en artikel i DN, undertecknad av statsministern och Tidölagets partiledare, Ebba Busch (KD), Jimmie Åkesson (SD) och Johan Pehrson (L).

– Vi är fyra partier som är övertygade om att samhällsproblemen går att lösa, om rätt och tillräckligt kraftfulla insatser sätts in från statens sida. Vi har nu inlett det paradigm­skiftet, framhåller partiledarna i artikeln

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen