Statsministers besked: En av Sverige största städer kan bli visitationszon

2023 09 14

I slutet av förra året fick en utredare i uppgift att lämna förslag på hur ett upplägg med visitationszoner skulle kunna utformas i Sverige.

Ett system med visitations­zoner innebär att det blir möjligt att inrätta särskilda zoner där vissa tvångs­medel – såsom kropps­visitation och hus­rann­­sakan i fordon – får användas utan att det finns någon brotts­misstanke.

I dag finns inget sådant förslag på plats.

Men om det fanns så skulle inte regeringen tveka att agera.

Uppsala, Sveriges fjärde största stad, skulle med tanke den senaste tidens våldsdåd kunnat bli en visitationszon.

Det framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Om vi hade haft visitationszoner i Sverige hade Uppsala redan kunnat bli en visitationszon, säger Kristersson.

”Kommer inte sluta av sig själva”

Uppsala och Stockholm har den senaste tiden skakats av flera våldsdåd. 

Under loppet av en vecka har tre personer skjutits till döds.

– Det säger något om vad som händer i vårt samhälle just nu. De gängkriminella kommer inte att sluta förrän de är inlåsta om de är svenska medborgare och utvisade om de inte är svenska medborgare, säger statsministern.

Presenterar miljardsatsningar

På pressträffen meddelar Kristersson att  regeringen presenterar en ”historisk satsning” på rättsväsendet.

Till 2026 kommer anslagen till rättsväsendet att öka från 69 till 90 miljarder kronor.

Förslaget presenterades redan under gårdagen i en artikel i DN, undertecknad av statsministern och Tidölagets partiledare, Ebba Busch (KD), Jimmie Åkesson (SD) och Johan Pehrson (L).

– Vi är fyra partier som är övertygade om att samhällsproblemen går att lösa, om rätt och tillräckligt kraftfulla insatser sätts in från statens sida. Vi har nu inlett det paradigm­skiftet, framhåller partiledarna i artikeln

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen