Statsepidemiologen: Flera sjukdomar på uppgång i Sverige

2024 02 02

Just nu sprids flera olika smittor och sjukdomar i Sverige.

Bland annat rör det sig om influensan och vinterkräksjukan, men det har även skett en ökning av allvarliga infektionssjukdomar.

Det bekräftar Sveriges statsepidemiolog Magnus Gisslén, rapporterar Göteborgs-Posten.

Flera sjukdomar

Influensan och vinterkräksjukan ligger kvar på fortsatt höga nivåer.

Samtidigt har statsepidemiologen märkt av en tydlig ökning av två olika typer av farliga infektioner, däribland RS-viruset.

– De som är nyfödda och upp till några månader är mest sårbara. Vi ser en ökning bland de yngsta och det beror ju bland annat på att immuniteten bland befolkningen har blivit sämre sedan pandemin, säger Gisslén till GP.

Rekordhög nivå

Man har även märkt av en ökning vad gäller allvarliga infektioner av Grupp A streptokocker.

– Antalet fall av GAS var rekordhögt 2023 och ökningen har fortsatt under januari, säger Magnus Gisslén.

Kan ge blodförgiftning

Grupp A streptokocker leder vanligtvis till förhållandevis milda symptom, men kan leda till stora problem.

– Grupp A-streptokocker är en bakterie som bland annat kan orsaka halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber. I sällsynta fall kan den ge blodförgiftning och allvarliga mjukdelsinfektioner. Man kan också bära på bakterien utan att bli sjuk eller ha några symtom, meddelar Vårdguiden 1177.

Sprids mellan personer

Det finns flera saker som kan vara bra att veta angående spridningen av streptokocker.

– Streptokocker sprids genom direktkontakt från person till person, indirekt via föremål eller som droppsmitta, till exempel när någon nyser. God handhygien är viktigt, och genom att stanna hemma när man är sjuk undviker man att smitta andra, fortsätter 1177.

– Tecken på allvarlig sjukdom är till exempel allmänpåverkan, hög feber, sänkt medvetande, att man har svårt att få i sig vätska, får en kraftig hudrodnad eller blir förvirrad. Då är det viktigt att man snabbt söker vård.

Foto: L. Katarina Johansson och L. Linderholm Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen