“Starkare än sexualdriften” – Mohamsson attackerar S

2026 06 23

Med mindre än tre månader till valet höjs tonläget i den politiska debatten.

På tisdagen inleder Kristdemokraterna och Liberalerna årets Almedalsvecka.

Då går Simona Mohamsson, ledare för det sistnämnda partiet, till skarpt angrepp mot Socialdemokraterna.

Magdalena Anderssons partis avund gentemot de rikaste är “starkare än sexualdriften”, menar L-ledaren.

– Jag förstår att det är provocerande att se miljardärer köpa fula väskor och åka privatjet. Men man ska komma ihåg att det är när människor har valt Sverige, valt att investera i Sverige och valt att vara kvar i Sverige, valt att göra hela resan för sitt briljanta företag, som vi får mer till vår välfärd, säger Mohamsson i en intervju med TV4, enligt Aftonbladet.

– Så tycker jag att den här missunnsamheten, som finns hos framför allt Socialdemokraterna, som nästan är starkare än sexualdriften, är rätt problematiskt.

Vill dubbla antalet miljardärer

Simona Mohamsson har tidigare med kraft slagit ned förslaget om en miljardärskatt, som lagts fram av både Miljöpartiet och Vänsterpartiet men inte föreslagits av S.

Liberalerna har också gått fram med att partiet vill dubbla antalet miljardärer i Sverige och nå tusen stycken till år 2036. Det ska ske genom sänkt statlig inkomstskatt, sänkt skatt på ISK-sparande, sänkt bolagsskatt och nya villkor för företagande och investerande.

– Sverige ska vara ett land där människor kan utbilda sig, arbeta, starta företag, bygga förmögenhet och stanna kvar hela livet. Vi behöver locka hit kapital och investeringar – inte skrämma bort dem, sade Simona Mohamsson i maj.

ANDRA LÄSER: Kronan tappar

Press på S

SSU, Socialdemokraternas ungdomsförbund, gick i maj ut med ett krav på huvudpartiet att gå på val med en miljardärskatt.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson till SVT efteråt.

I april gick dock S-ledningen i en riktning för att få samhällets rikaste att bidra mer genom en ny riktlinje inför partikongressen som hölls i maj.

– Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt minska möjligheter till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, skrev partistyrelsen, enligt Expressen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Foto: V Strömwall/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen