SPRICKA I SAMARBETET: M rundar SD – omdebatterad lag kan införas

2024 02 03

Lagen som väcker upprörda känslor är den utlovade könstillhörighetslagen.

Den nya lagstiftningen ska göra det enklare att byta juridiskt kön, eftersom det inte längre kommer att krävas en medicinskt diagnos.

– Det är en viktig reform för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner, skrev Tidöpolitikern Camilla Waltersson Grönvall (M), Paulina Brandberg (L), Johan Hultberg (M) och Lina Nordquist (L) i Expressen i höstas. 

Men Tidöpartierna är inte överens om den nya lagstiftningen. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna motsätter sig lagförslaget.

I september meddelade därför Moderaterna och Liberalerna att de avser att pröva frågan i riksdagen.

Därmed är M och L beroende av att Socialdemokraterna röstar ja till förslaget.

Det planerade samröret med S väcker starka känslor hos samarbetspartnerna.

–  Det är klart att det är ett problem när Moderaterna och Liberalerna väljer att runda vårt samarbete. Kan det bli en trend? Betyder det att KD eller SD också kan göra upp med S? säger en högt uppsatt KD-källa till SvD.

SD djupt kritiska

Sverigedemokraterna reagerar även starkt på den planerade uppgörelsen med S.

– Vi tycker att man har hanterat ärendet på ett dåligt sätt. Inget som strider mot överenskommelser eller avtalet, men det sätter en praxis om var gränserna går. Vi har haft dialoger kring detta och de är mer än väl medvetna om vår inställning och vad vi anser om deras hantering, säger en SD-källa till SvD.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att  frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen. 

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

-  I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår en enklare utredning  av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen