SPELMISSBRUK: Föräldrar pekas ut – myndighet kräver särskild insats

2022 12 22

Insatser behövs för unga som har föräldrar med spelproblem.

Den slutsatsen drar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport.

Ungefär två procent i åldersgruppen 16-19 uppger att de har en förälder med spelproblem.

Gruppen uppvisar flera varningstecken. 

– Unga som har föräldrar med spelproblem mår sämre än andra unga. De uttrycker bland annat mer missnöje med sin psykiska och fysiska hälsa, stress, fritid, vänner och tro på framtiden. De har också överlag en sämre relation till sina föräldrar, skriver myndigheten.

Skolan är viktig

Skolan är det enda området där gruppen inte upplever någon skillnad jämfört med övriga personer i åldersgruppen.

– Skolan är en av flera viktiga arenor för att fånga upp och stödja dessa barn och unga. Samhället måste bli bättre på att upptäcka unga anhöriga till personer med spelproblem för att ge de insatser som passar, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Kräver insatser

Efter resultatet av undersökningen föreslår Folkhälsomyndigheten riktade insatser mot unga som har en förälder med spelproblem.

Folkhälsomyndigheten föreslår följande:

- Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska behov av information och stöd hos barn som bor varaktigt med en vuxen som har spelproblem uppmärksammas

- Insatser bör göras inom till exempel skola, socialtjänst och föreningsliv för att identifiera och uppmärksamma behovet hos dessa unga

- Även medvetenheten om spelproblem behöver öka bland vuxna personer som möter unga

Föräldrar har viktig roll

Folkhälsomyndigheten betonar även att föräldrar utgör en viktig roll.

Myndighetens rapport visar att  enbart 33 procent av 16–19-åringarna som har en förälder med spelproblem upplever att deras föräldrar lyssnar på dem, jämfört med 70 procent bland övriga unga.

En liknande skillnad noteras när det gäller att kunna be sina föräldrar om hjälp,  samt i avseende att känna uppmuntran och stöd från sina föräldrar.

– Vi vet att en god och nära relation till föräldrarna kan fungera som en skyddsfaktor för att förebygga spelproblem bland unga. En viktig generell åtgärd är därför att stärka föräldrar i sin roll och förebygga spelproblem bland vuxna, säger Jessika Spångberg.

Fakta spelproblem Sverige

Ungefär 3–4 procent av Sveriges befolkning 16–84 år har någon grad av spelproblem.

Riskabelt spelande förekommer hos:

- 6 procent av männen och 1 procent av kvinnorna 16–84 år

- 5 procent i åldersgruppen 16–29 år (högst andel) och 2 procent i åldersgruppen 65–84 år (lägst andel)

- 4 procent av personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning och 2 procent av dem med eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25–84 år.

- Män är överrepresenterade i alla grader av spelproblem

Bland unga förekommer riskabelt spelande bland:

- 3 procent i årskurs 9 (5 procent bland pojkar och 1 procent bland flickor)

- 4 procent i årskurs 2 i gymnasiet (7 procent bland pojkar och 0 procent bland flickor)

- 130 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande. 40 000 av dessa är barn

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: E. McClean

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen