Spektakulärt fenomen på himlen – nästa gång blir år 2040

2025 02 26

Ett unikt fenomen presenterar sig på himlavalvet.

Det är goda tider för rymdentusiaster.

Ett spektakulärt fenomen presenterar sig nu för himlen - och för alla med teleskop blir det ännu bättre.

Sju planeter befinner sig över horisonten samtidigt - och det för sista gången fram till år 2040.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Även Merkurius

Mars, Jupiter, Venus, Saturnus och Merkurius kan ses med blotta ögat.

För den som även vill bevittna Neptunus och Uranus krävs kikare eller teleskop.

– Tidigare i år kunde man bara se sex av planeterna, men nu kan man också se Merkurius, ungefär där solen går ner i väster, säger Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet, till DN.

– Mars ligger åt motsatt håll i öster och de andra ligger någonstans däremellan.

Syns tydligast

Den planet som syns allra tydligast just nu är Venus.

För att se planeterna bör förutsättningarna vara som allra bäst - det vill säga en tydlig horisont och klar himmel samt precis när solen gått ner.

Brandeker säger att Merkurius och Saturnus kan vara svåra att se - och man behöver veta var man ska kolla.

2040 nästa gång

Nästa gång de sju planeterna kan bevittnas på samma gång blir år 2040.

Dr Edward Bloomer, astronom vid Royal Observatory Greenwich, är exalterad.

– Det finns en sällsynt möjlighet att ha sju planeter på en i huvudsak lämplig plats för dig att leta efter dem, säger han till BBC.

“Några minuter”

För att förbättra dina chanser att se så många planeter som möjligt rekommenderar Dr Bloomer att du beger dig till en plats med fri sikt mot horisonten och minimal ljusförorening.

Även han påpekar att Merkurius och Saturnus är de svåraste planeterna att se.

– Du har egentligen bara några minuter efter solnedgången på dig att fånga dem innan de sjunker under horisonten. Efter det kommer du fortfarande att kunna se Venus, Jupiter och Mars klart och tydligt under en mycket längre tid, säger han.

– Undvik att titta på din telefon, sätt dig bekvämt och se till att du har fri sikt mot horisonten.

Foto: Bruno

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen