SPECIAL-MÄTNING: Högt betyg till SD och S – fiasko för MP

2022 10 29

Sverigedemokraterna skördar tydliga framgångar i en ny mätning samtidigt som läget för Miljöpartiet ser mörkt ut.

En ny specialmätning av Ipsos lägger fokus på vad svenska folket anser om de olika partierna och det är stora skillnader mellan de åtta partierna.

Bara SD och M får över 60 %

Ipsos har låtit undersöka vad allmänheten har för specifika åsikter om partierna genom att fråga vilka karaktärsdrag man förknippar med respektive parti.

De partier som har allra starkast drag – det vill säga högsta andelen väljare som förknippar partiet med ett specifikt karaktärsdrag – är Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Det är de enda partierna som når upp till över 60 procent av andelen väljare som kopplar partiet till en specifik egenskap.

Tydligt resultat för SD

För Sverigedemokraterna är resultatet mycket tydligt.

-Hela 65 procent av väljarna anser att SD vill ha stora samhällsförändringar.

-48 procent anser att man vet vad partiet vill.

Samtidigt tycker 45 procent att partiet är oaktsamma med fakta om det gynnar det egna partiet.

Negativt för MP

För Miljöpartiet är mätningen negativ läsning.

De tre starkaste karaktärsdragen presenteras för varje parti och det finns ett specifikt antal karaktärsdrag som allmänheten får välja bland när de beskriver hur de ser på partierna – och Miljöpartiet är tillsammans med Kristdemokraterna det enda partiet som enbart får negativa egenskaper.

MP:s negativa karaktärsdrag får dock större procenttal än KD.

Önsketänkande

MP:s tre tydligaste karaktärsdrag är följande enligt Ipsosmätningen som presenteras av DN:

- Har en politik som bygger på önsketänkande

- Klagar mer på andra politik än pratar om vad man själv vill

- Bakåtsträvande

Glatt besked för S

För Socialdemokraterna är mätningen ett glädjebesked. Det är enda partiet som endast får uppenbart positiva egenskaper på sin topp-3-lista.

Mätningen visar på högt förtroende för Magdalena Anderssons ledarskap och Socialdemokraterna är även det parti som får högst betyg avseende regeringsduglighet.

– Väljarna har fått den politik man röstade på men kanske inte den statsminister man helst ville se, säger Nicklas Källebring vid Ipsos till DN.

Här är partiernas tydligaste egenskap:

Vänsterpartiet:

- Står på de svagaste sida (45 %)

Socialdemokraterna:

- Regeringsduglighet (51 %)

Miljöpartiet:

- Har en politik som bygger på önsketänkande (41 %)

Centern:

- Vacklar hit och dit (35 %)

Liberalerna:

- Vacklar hit och dit (39 %)

Moderaterna:

- Står på de välbärgades sida (69 %)

Kristdemokraterna:

- Klagar mer på andras politik än pratar om vad man själv vill (29 %)

Sverigedemokraterna:

- Vill ha stora samhällsförändringar (65 %)

Ipsos har visat väljarna ett antal olika egenskaper som kan kopplas ihop med partierna och därefter har väljarna fått markera vilka egenskaper man anser passar in på de olika partierna.

ANALYS

En mycket viktig faktor för partierna är att uppfattas som tydliga och att väljarna känner att de vet vad partiet vill och vad man har för riktning i politiken.

Det innebär att mätningen ger ett högt betyg till Sverigedemokraterna.

Att partiets tydligaste egenskap är att eftersträva stora samhällsförändringar innebär att partiets politik uppfattas som tydlig.

Dessutom stärks det av att partiets näst starkaste egenskap är att folk anser att man vet vad partiet vill.

Denna bild bidrar med stor säkerhet till partiets framgångar de senaste valen.

En del av de som kryssat för stora samhällsförändringar för SD och att man vet vad SD vill kan samtidigt anse att SD:s samhällsförändringar är negativa. Det innebär att egenskapen inte är enbart positiv.

Men det är allt annat lika mycket positivt för ett parti att uppfattas som tydligt. SD ökade även mest av alla partier i valet.

Positivt för Magdalena Andersson

Även för Socialdemokraterna utgör mätningen ett positivt besked.

Magdalena Anderssons parti får högt betyg vilket indikerar att partiet kan väntas utgöra en kraftfull och stark opposition till den nya högerregeringen.

Läs hela mätningen i DN.

Text: Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen