Det visar en färsk kartläggning från Konsumentguiden. 

Enligt undersökningen finns det fortfarande betydande skillnader mellan olika bankers rörliga sparräntor.

För den som har 250 000 kronor på sparkontot kan skillnaden uppgå till 5 850 kronor per år.

De tio bankerna med högst sparränta erbjuder i snitt 2,48 procent, jämfört med 0,14 procent hos de tio bankerna med lägst ränta.

– Den genomsnittliga räntan bland de tio högsta alternativen är därmed nästan 18 gånger högre än bland de tio lägsta, rapporterar Konsumentguiden.

Högsta rörliga räntan

Fem aktörer erbjuder minst 2,5 procent sparränta.

Spärrtjänsten PRA Spar ligger i topp med en rörlig ränta på 2,70 procent. Därefter följer Bank Norwegian, Fedelta, Klarna och Plus1, som samtliga ligger på 2,50 procent.

Sämsta storbanken

Undersökningen visar även att storbanken erbjuder vitt skilda villkor.

I kartläggningen hamnar Handelsbanken högst med en sparränta på 2,15 procent. Swedbank och Nordea ligger betydligt lägre med 0,50 respektive 0,10 procent.

Sämst i klassen är dock SEB. Storbanken erbjuder ingen sparränta alls, enligt undersökningen.

– Skillnaden mellan den högsta och lägsta storbanksräntan i sammanställningen motsvarar 5 375 kronor om året på ett sparande på 250 000 kronor. Det visar att valet kan få stor ekonomisk betydelse även för den som av olika skäl vill behålla sitt sparande hos någon av de traditionella storbankerna, skriver Konsumentupplysningen.  

Läs mer: Så kan du frigöra pengar inför pensionen 

FAKTA: Om undersökningen

- Konsumentguidens ursprungliga sammanställning omfattar 56 banker och sparaktörer.

- Beräkningarna av ränteintäkt utgår från att hela sparbeloppet finns på kontot under ett år och att räntan är oförändrad. Beloppen anges före skatt och tar inte hänsyn till exakt tidpunkt för ränteutbetalning eller eventuell ränta-på-ränta-effekt.

- Räntor och villkor kan ändras med kort varsel. Uppgifterna i undersökningen är sammanställda den 5 oktober 2026.

Källa: Konsumentguidens sammanställning av aktuella rörliga sparräntor, 5 oktober 2026.

Läs också: Klassiskt ostmärke försvinner efter 148 år – säljs på Ica 

Foto: M. Washington

Text: Redaktionen

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist står bakom initiativet.

Utöver företrädare för S, V, MP och C kommer representanter för näringslivet, fackförbund och andra samhällsviktiga aktörer att delta.

Nu presenterar flera runga företrädare för näringslivet en gemensam lägesbild inför fredagens samtal.  

I en debattartikel i SvD lyfter de fram sex punkter som de anser är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling.

Företagsprofilerna slår bland annat ett slag för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

– Den långsiktiga energiförsörjningen måste tydligt hålla fast vid att Sverige avser att bygga ny kärnkraft, skriver de.

MP säger blankt nej

Kravet på ny kärnkraft står i direkt konflikt med Miljöpartiets linje. MP säger blankt nej till att bygga ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft innebär stora kostnader, långa byggtider och omfattande ekonomiska risker för skattebetalarna. Det bromsar också klimatomställningen. Dyra subventioner av kärnkraft som tar lång tid att bygga tränger ut investeringar i förnybart, vilket gör att mer koldioxid hinner släppas ut till atmosfären, framhåller partiet på sin hemsida.

Vidare skriver MP att ny kärnkraft innebär ”stora risker kopplade till kärnkraftens radioaktiva avfall, uranutvinningen och det säkerhetspolitiska läget”.

Läs också: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Nya ansökningar

Ett av Tidöpartiernas stora projekt har varit utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige. M, KD, L och SD har genomfört flera åtgärder för att underlätta etableringen av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Det handlar bland annat om en ny finansieringsmodell där staten täcker en stor del av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt efter att reaktorerna har tagits i drift. Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Under mandatperioden har regeringen mottagit fem ansökningar om etablering av ny kärnkraft. Här är hela listan:

Källa: Regeringskansliet 

Läs också: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen 

Foto: Miljöpartiet de gröna

Text: Redaktionen