SOMMAREN 2023: Vädervarning utfärdad

2023 05 19

Värmeböljorna kommer att avlösa varandra, enligt SVT:s långtidsprognos.

Mellan juni och augusti väntas flera högtryck dra in över Sverige.

– Högtrycken väntas återkomma tillräckligt ofta för att helhetsbilden av sommaren ska bli högtrycksdominerad. En vanlig konsekvens av detta är att vi får hit ovanligt varm luft, som dessutom täcker stora områden, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till tv-kanalen.

Varmt men farligt

En ovanligt varm sommar är glada nyheter för många svenskar som längtar efter värmen.

Men det varma värdet kan även skapa problem.

Det varnar Nitzan Cohen för.

Enligt meteorologen kommer risken för skogsbränder att öka avsevärt.

– Högtryckssomrar är förenade med ökad skogsbrandsrisk. Det beror framför allt på att det blir längre värmeperioder kopplat till att det blir längre perioder utan regn, säger han till SVT.

35 700 fotbollsplaner

Under den rekordvarma sommaren 2018 skakades Sverige av omfattande skogsbränder.

Skog motsvarande 35 700 fotbollsplaner brann ner i Sverige.

Flera orter fick evakueras och Sverige fick ta hjälp av ett tiotal länder för att släcka bränderna.

Totalt skadades 9 500 hektar skog av ett värde på 300 miljoner kronor, uppger SvD.

Värmebölja i Sverige

I Sverige definieras en värmebölja utifrån SMHI:s kriterier.

Enligt väderinstitutet ska dygnets högsta temperatur överstiga 25 grader i minst fem dagar i rad för att det ska räknas som en värmebölja.

I takt med att klimatet förändras väntas värmeböljor bli allt vanligare, både globalt och i Sverige.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, betraktar värmeböljor som en framtida utmaning för Sverige.

Enligt MSB förväntas medeltemperaturen i Sverige stiga med 3-5 grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990.

– Värmeböljorna kommer att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller förebyggande anpassningsåtgärder och krisberedskap, framhåller myndigheten.

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

–  Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen