SOMMAREN 2023: ICA går ut med varning

2023 05 25

Svenska folkets kunskap om solens påverkan är oroväckande låg.  

Det framgår av en ny undersökning från Ica:s Apoteket Hjärtat och Sifo.

Sju av tio svenskar har ingen kunskap om hur vissa läkemedel kan påverka kroppen när den utsätts för sol.

– En oroande hög siffra nu när soliga sommardagar är på ingång, framhåller Ica-gruppen i ett pressmeddelande.

Extra viktigt

Det är viktigt för alla människor att skydda sig mot solen.

Men för människor som använder vissa läkemedel är det extra viktigt.

Trots detta uppvisar svenska folket en stor brist på kunskap om hur läkemedelseffekten kan påverkas av solen, enligt Apoteket Hjärtats undersökning.

– En anledning till att du bör vara försiktig med solandet i samband med att du använder vissa läkemedel är om läkemedlet ökar hudens solkänslighet.

–  Bland annat gäller det smärtstillande och antiinflammatoriska geler, samt viss antibiotika. Det finns också läkemedel, till exempel Rozex och Rosazol mot hudsjukdomen rosacea, som bryts ned i solljus och får en sämre effekt, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Flera risker

Annika Svedberg pekar ut flera risker.

– Om du har börjat med ett läkemedel och upptäcker att du bränner dig lättare, får ökad rodnad, eksem eller blåsor på huden kan det vara ett tecken på att din hud påverkats av behandlingen, säger hon och tillägger:

–  Många gånger finns även solkänsligheten kvar en tid efter avslutad behandling. För att undvika risken för brännskador eller pigmentförändringar är det därför viktigt att alltid läsa bipackssedeln eller fråga våra farmaceuter om råd ifall du är osäker på hur dina läkemedel fungerar ihop med solen.

De har störts kunskapsbrist

Undersökningen visar att kunskapen om hur läkemedelsbehandling kan påverkas av solen skiljer sig mellan olika grupper.

Det är främst män (32 procent) och personer i åldersgruppen 18–29 (39 procent) år som inte överhuvudtaget har någon kunskap om konsekvenserna.

Foto: E. Robertson

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen