Det framgår av en ny undersökning från Ica:s Apoteket Hjärtat och Sifo.

Sju av tio svenskar har ingen kunskap om hur vissa läkemedel kan påverka kroppen när den utsätts för sol.

– En oroande hög siffra nu när soliga sommardagar är på ingång, framhåller Ica-gruppen i ett pressmeddelande.

Extra viktigt

Det är viktigt för alla människor att skydda sig mot solen.

Men för människor som använder vissa läkemedel är det extra viktigt.

Trots detta uppvisar svenska folket en stor brist på kunskap om hur läkemedelseffekten kan påverkas av solen, enligt Apoteket Hjärtats undersökning.

– En anledning till att du bör vara försiktig med solandet i samband med att du använder vissa läkemedel är om läkemedlet ökar hudens solkänslighet.

–  Bland annat gäller det smärtstillande och antiinflammatoriska geler, samt viss antibiotika. Det finns också läkemedel, till exempel Rozex och Rosazol mot hudsjukdomen rosacea, som bryts ned i solljus och får en sämre effekt, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Flera risker

Annika Svedberg pekar ut flera risker.

– Om du har börjat med ett läkemedel och upptäcker att du bränner dig lättare, får ökad rodnad, eksem eller blåsor på huden kan det vara ett tecken på att din hud påverkats av behandlingen, säger hon och tillägger:

–  Många gånger finns även solkänsligheten kvar en tid efter avslutad behandling. För att undvika risken för brännskador eller pigmentförändringar är det därför viktigt att alltid läsa bipackssedeln eller fråga våra farmaceuter om råd ifall du är osäker på hur dina läkemedel fungerar ihop med solen.

De har störts kunskapsbrist

Undersökningen visar att kunskapen om hur läkemedelsbehandling kan påverkas av solen skiljer sig mellan olika grupper.

Det är främst män (32 procent) och personer i åldersgruppen 18–29 (39 procent) år som inte överhuvudtaget har någon kunskap om konsekvenserna.

Foto: E. Robertson

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen