Soldater i samtal hem: Kriget är falskt

2022 09 29

Rysslands krig i Ukraina bygger på falska premisser. Det menar ryska soldater själva.

Den svidande kritiken kommer från de som känner till krigets verklighet allra bäst. New York Times har fått tillgång till tusentals telefonsamtal mellan ryska soldater och deras anhöriga i Ryssland.

I samtalen, som avlyssnats av ukrainska myndigheter och reportrar, framkommer det att soldaterna gått in i kriget ovetandes om att de skulle ut i strid.

En soldat ”Sergej” säger i ett samtal med sin mamma att kriget bygger på falska förevändningar.

– Det här kriget är baserat på falska förevändningar. Ingen behövde det. Vi kom hit och människor levde normala liv. Mycket bra, precis som i Ryssland. Och nu måste de bo i källare.

Vittnesmål om matbrist

En annan soldat berättar om hur kriget gjorde honom till en mördare.

– Vi klädde av dem, tog ut dom i skogen och sköt dem.

När flickvännen han pratar med frågar varför soldaterna inte tillfångatog ukrainarna är svaret: ”Då hade vi varit tvungna att föda dem. Vi har inte ens tillräckligt med mat för oss själva, förstår du”, svarar Sergej.

Kontrasten mellan vad som återges i rysk media om kriget och vad som händer på marken är slående i samtalen.

Fick ingen information

New York Times skriver även om samtal från soldaten ”Vitaly” frågar sin far vad som sägs om kriget hemma i Ryssland.

– Vad säger de på nyheterna? Vi får ingen information alls här.

”Seger efter seger”, det är allt vi kan se här, svarar pappan.

Vittnesmålen från de ryska soldaterna tapetserar nu världens medier. Samtidigt fortsätter kriget. Imorgon fredag har Ryssland aviserat att man kommer ta över och annektera de fyra områden som man tidigare i veckan hållit ”folkomröstningar” i Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Enligt Kreml har invånarna gett sitt stöd att ingå i Ryssland, enligt flera medier.

 

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen