Solcellstrend i Europa – inte tillåtet i Sverige

2024 07 21

En våg av solceller installeras i Tyskland på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige.

Under de senaste åren har intresset för att installera solceller på villatak i Sverige ökat kraftigt.

I många villaområden finns det solceller på de allra flesta tak, och husägare ser på det som en långsiktig investering som kan ge bra resultat.

Även i Tyskland finns ett stort intresse för solceller, om än många gör på ett helt annat sätt.

Balkongkraftverk

Den nya produkten blev populär i samband med den energikris som slog hårt mot många europeiska hushåll.

Tyskarna sätter solpaneler på balkongen i vad som kallas för “balkongkraftverk”.

Små, tunna paneler kopplas in i hemmets eluttag, och intresset är stort.

Just nu finns ungefär  en miljon solpaneler installerade på balkonger i Tyskland.

Det rapporterar TV4.

“Gör något bra”

En tysk som TV4 har pratat med är mycket nöjd med sitt balkongkraftverk.

– Det känns som om jag gör något bra. Jag använder mindre elektricitet och jag gör något mer hållbart, säger personen som bor i Berlin.

I Sverige är balkongkraftverk generellt inte tillåtna eftersom de inte får kopplas in i hemmets eluttag.

Det påverkar

Solceller har blivit aktuellt i samband med energikrisen, och finns på många hustak runt om i landet.

Det finns olika faktorer som påverkar hur mycket el som produceras.

– Med en skräddarsydd solcellsanläggning kan de flesta tak producera solel. Hur mycket el solcellsanläggningen kan producera beror dock på flera faktorer, förklarar Vattenfall.

– Väder, temperatur och solinstrålning där du bor påverkar hur mycket el din solcellsanläggning kan producera.

Olika faktorer

Vattenfall understryker vidare att det inte bara är geografi som påverkar.

– Tak i söderläge ger mest solel. Vetter ditt tak åt väst eller öst blir produktionen cirka 15 procent mindre. Vi rekommenderar inte solceller mot norr.

– 40–45 graders takvinkel ger optimal effekt men även en lutning på 30–60 grader fungerar bra. På plattare tak vinklar vi upp solpanelerna vid installationen. 

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbilder från Ryssland – storskalig attack

2025 09 14

En av Rysslands största oljeanläggningar brinner efter en ukrainsk drönarattack.

En nattlig attack mot det strategiskt viktiga Kirishi-raffinaderiet i Leningrad oblast har utlöst stora bränder.

Explosionen ska ha orsakats av vrakdelar från nedskjutna drönare som fallit ner på raffinaderiets område och antänt en brand, enligt regionens guvernör Alexander Drozdenko, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryskt luftvärn har skjutit ner tre drönare i området kring Kirishi, säger Drozdenko.

Central roll

Det Kirishi-baserade raffinaderiet, även känt som Kirishinefteorgsintez (KINEF), är en av Rysslands största oljeanläggningar och ansvarar för cirka 6,4 procent av landets totala raffinaderikapacitet.

Oljeanläggningen har en kapacitet att raffinera över 17 miljoner ton olja per år.

Anläggningen ägs av Surgutneftegaz och ligger över 80 mil från den ukrainska gränsen.

Bilder visar kraftig explosion

Videoklipp och bilder publicerade av den oberoende ryska kanalen Astra visar en kraftig explosion följd av höga lågor vid anläggningen.

Händelsen är ännu inte oberoende verifierad, uppger Kyiv Independent men uppgifterna följer en rad ukrainska angrepp mot rysk oljeinfrastruktur de senaste veckorna.

Ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) har tidigare pekat ut oljeanläggningar som legitima mål eftersom de “finansierar och driver Moskvas krigsmaskin”.

Slår mot energisystemet

Bara två dagar före attacken mot Kirishi slogs Rysslands största oljehamn i Primorsk tillfälligt ut efter en annan drönarattack.

– Varje gång Rysslands oljesektor slås ut, påverkas dess förmåga att föra kriget, säger en anonym källa inom SBU till Kyiv Independent.

Ukrainas intensifierade attacker mot ryska oljeanläggningar har redan orsakat driftstopp och bidragit till en bränslebrist i landet.

Analytiker menar att nattens angrepp ytterligare kan pressa den ryska energiförsörjningen och försvåra export.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ny lågpriskedja kommer till Sverige

2025 09 14

Ett nytt alternativ till Rusta och Clas Ohlson kommer till den svenska marknaden.

Kedjor som Rusta, Clas Ohlson och Dollarstore fortsätter att breda ut sig i Sverige.

Samtidigt kommer nu besked om att en ny lågpriskedja kommer till den svenska marknaden.

Det handlar om den finska jätten Puuilo, uppger Hufvudstadsbladet.

Puuilo till Sverige

Clas Ohlson och Rusta får alltså ny konkurrens.

I samband med kedjans delårsrapport framhåller Puuilo att de ämnar etablera sig på den svenska marknaden.

– Puuilos ledning har reviderat sin uppskattning av butikspotentialen i Finland uppåt till över 90 butiker, meddelar bolaget.

– Företaget kommer också att inleda en organisk internationell expansion, för vilken det kommer att öppna butiker i Sverige.

Oklart var

Det är i nuläget oklart var och när och hur många butiker som kommer att öppna i Sverige.

Vd Juha Saarela bekräftar dock ambitionen.

– Vi ser betydligt större potential att utöka vårt butiksnätverk i Finland än vad vi tidigare beräknat, säger han i ett pressmeddelande.

– Dessutom har vi noggrant utvärderat utsikterna för Puuilo-butiker utomlands och kommer att testa butiker i Sverige under strategiperioden.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Det är Puuilo

Puuilo grundades år 1982 och är en av de ledande lågprisvaruhuskedjorna i Finland.

I dagsläget finns omkring 40 butiker i hemlandet, men som framgår av pressmeddelandet finns planer på att öka det till uppemot 90 stycken.

Det säljs där

Till Puuilos sortiment ingår bland annat byggmaterial, verktyg, biltillbehör, trädgårdsredskap, djurfoder och samt ett brett urval av hushållsvaror.

– Puuilo startade som en snickarverkstad, förklarar kedjan om sin historia.

– Först fanns det sex gamla bussar, som gick runt Finlands byars och städers marknadsplatser, och sålde järnvaror. I början av 2000-talet övergavs bussarna och byggandet av affärer började.

Läs mer: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: G. Ribeiro

Text: Redaktionen