Solcellskunder slår larm om plötslig konkurs: ”blev förbannad”

2025 04 21

Under 2024 kastade 147 bolag i branschen in handduken.

Hittills i år är siffran redan uppe i 50, enligt SR.

Och nu slår kunder larm om oron för att fler solcellsföretag plötsligt går under – och inte minst de efterföljande konsekvenserna.

Framför allt består stressen i vad som händer med garantierna vid ett sådant scenario.

– Jag tror att det kan bli problem, säger exempelvis solcellskunden Lars Evers till P4 Kalmar.

"Blev förbannad"

Lars Evers är tillsammans med Annelie Stavreus Evers två som drabbats av att plötsligt stå utan besked och stöd när ett solcellsföretag hamnar i knipa.

När paret fick problem med sin installerade laddbox inledde de ett reklamationsärende. På en fredag hade de god kontakt med företaget i fråga. Den efterföljande måndagen gick bolaget inte att få tag på varken via mejl eller telefon.

Snart fick de veta att företaget hade gått in i rekonstruktion på grund av den dåliga ekonomin. Nu är de båda oroliga för vad som händer om bolaget går i konkurs.

– Jag blev förbannad. Sen mejlade jag tillverkarna av laddboxen, då fick jag svaret att jag kunde hitta någon annan, säger Annelie Stavreus Evers till radion.

"Vi har stängt"

Det aktuella solcellsföretaget och tillverkaren, där den senare stod för sin del av garantin, nämns inte vid namn av radion och har därmed inte heller gett sin version.

Lars Evers och Annelie Stavreus Evers är dock inte de första som reagerat på oberäkneligheten i att solcellsföretag plötsligt kan försvinna.

Ett exempel var när Solcellen Sverige AB, som med en omsättning på 200 miljoner årligen beskrevs som ett av Sveriges största solcellsföretag, gick i konkurs i höstas.

– Aha misstänkte det… de har inte svarat på mail eller telefon. “Vi har stängt” säger telefonsvararen, framhöll en användare i Facebookgruppen “Vi som har Solel” med tiotusentals medlemmar när beskedet nådde kunderna via omvägar.

Högre räntor

Många av konkurserna beror på högre räntor och billigare el, enligt SR.

– Orsaken är att man inte  kan betala sina skulder. Den vanliga konkursgrunden, sade exempelvis Kenneth Nilsson vid Setterwalls Advokatbyrå till Di efter att den stora solcellsaktören Sunroof kastat in handduken i julas.

Samma månad gick Alstra Nordic AB, framför allt verksamma i södra Sverige, i konkurs.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – “Folk blir plötsligt kontaktade”

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen