Solceller kopplas till flera allvarliga bränder

2023 07 22

De senaste fem åren har en brand i månaden i Sverige koppling till solceller. 

Det konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har genomfört en kartläggning. 

Försvårade släckningsarbetet 

Frågan kring riskerna med solceller uppmärksammas nu efter flera omskrivna bränder. 

Så sent som nu i veckan inträffade en kraftig brand på klädfabriken Woolpower i Östersund. 

– Solcellerna på taket har inneburit en svårighet enligt Räddningsregion Mittnorrland. 

Det uppger SR Jämtland.  

Den exakta brandorsaken är inte klarlagd men brandmännens släckningsinsatser försvårades av att solcellerna fortsatte att alstra el vilket skapade en risk för brandmännen 

Växelriktare och brandmansbrytare 

MSB:s kartläggning av solcellers koppling till bränder visar att 79 incidenter ägt rum de senaste åren rapporterar SVT.  

Det handlar om allt från företagsbränder till bränder på hotell och i privatbostäder. 

I de aktuella fallen har bränderna exempelvis startat vid taksolcellsanläggningens växelriktare och solcellsanläggningens brandmansbrytare.
Av de 79 brandfallen skall 62 avse vanliga solcellsanläggningar vilket innebär en brand per månad under perioden 2018 till 2022. 

Ökar lavinartat 

Flera av incidenterna avser endast rökutveckling och liknande enligt SVT. Och det finns ingen rapport som påvisar hur vanliga solcellsbränder är i relation till andra energikällor. 

Att antalet solcellsbränder ökar i antal behöver inte innebära att det är större risk med solceller i dag än tidigare. I stället finns det en uppenbar koppling till att antalet solcellsanläggning ökar lavinartat. 

Bara under 2023 väntas så många som 100 000 nya anläggningar installeras i Sverige enligt Svensk Solenergi. 

Oseriösa aktörer 

Installationsteknik- och elsäkerhetsexpert Cecilia Axelsson vid Installatörsföretagen poängterar att det finns flera orsaker som kan utgöra brandrisker. 

Hon nämner skador på solcellsanläggningen, felaktiga komponenter och felaktig installation. 

Hon varnar särskilt för att installationerna. 

– Vi har en hel del oseriösa aktörer på den här marknaden. Det är många som vill göra installationerna för att det genererar pengar, säger hon till TV-kanalen.

Foto: Vivint Solar resp Sungrow EMEA

Text: Redaktionen

Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen