SOCIALDEMOKRATERNA: ”Vi gjorde inte tillräckligt”

2024 08 16

Danmarks regering har den senaste tiden riktat skarp kritik mot Sverige.

Orsaken till den danska irritationen är den senaste tidens utveckling, där svenska medborgare utför allvarliga våldsbrott i Danmark.

Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard (S) har anklagat Sverige för att sprida gängvåldet över Öresund och uppmanat svenska politiker att agera hårdare mot de kriminella gängen.

– Självklart kommer vi sätta press på Sverige så att de också tar ansvar för de här sakerna, sade han till TV2 i måndags.

Inom de svenska Socialdemokraterna har den danska kritiken väckt irritation,

Många störs av tonen från andra sidan sundet, rapporterar DN.

– I riksdagskorridorerna pratas det om ”lillebrorskomplex” och en alltför ensidig bild av situationen, framhåller tidningen med hänvisning till flera S-källor.

”Vi gjorde inte tillräckligt”

Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi ser dock annorlunda på den danska kritiken.

Han anser att kritiken till stor del är befogad och att M-regeringen fortsätter att upprepa samma misstag som S gjorde under sin tid vid makten.

– Vi skärpte 80 straff men vi gjorde absolut inte tillräckligt för att stoppa rekryteringen av barn och ungdomar. Varken när det gäller att bryta segregationen, få ordning på skolan, fritids eller mer riktade insatser mot riskgrupper, säger Shekarabi till DN.

Vidare framhåller S-toppen att hans parti är medvetna om att Sverige ”misslyckats med integrationen”.

– Det behöver ingen dansk säga. Det står i många socialdemokratiska texter. Vårt mottagande var inte i paritet med investeringar som gjordes och förutsättningar som fanns.

Så vill S stoppa nyrekryteringen

I onsdags presenterade Socialdemokraterna två förslag för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.

För det första föreslår S att polisen ska besöka landets skolor och prata om kriminella gäng.

– Redan när skolan drar i gång kan regeringen se till att polisen kommer ut till skolorna för att öka insikten om gängen och öka ungdomars motståndskraft, säger riksdagsledamoten Teresa Carvalho (S), som leder partiets arbetsgrupp med fokus på gängkriminaliteten.

För det andra föreslår Socialdemokraterna att broschyren ”Gängsnacket” ska skickas ut till samtliga svenska hushåll med barn i skolåldern.

– Precis som broschyrerna "När kriget kommer" och "När krisen kommer" så angår detta hela vårt samhälle och vi vill att föräldrar ska få samtalsstöd i syfte att höja medvetenheten och vaksamheten kring gängens rekrytering av barn och unga. Broschyren finns redan och går att läsa på polisens hemsida, skriver S om förslaget.

Foto: News Øresund - Mandus Örarbäck

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen