Smittspridningen rusar i flera länder i norra Europa – Sjukvården på knäna

2021 10 15

I Estland, Lettland och Litauen skenar smittspridningen och sjukvården får en allt mer pressad situation.

De tre baltiska länderna har drabbats av inte bara Europas värsta smittspridning av coronaviruset och covid-19 utan har också en av de värsta smittspridningarna i hela världen just nu rapporterar Lettlands statstelevision.

Ställer in planerad vård

I Estland har flera sjukhus i landet tvingats ställa in all planerad vård på grund av det ökade antalet covidsjuka patienter och premiärminister Kaja Kallas uppmanar alla ovaccinerade att inte lämna hemmet, rapporterar SR.

Gå ingenstans

– Det finns fortfarande många i Estland som inte vill vaccinera sig trots att smittspridningen är väldigt hög. Så till er säger jag var vänlig gå inte hemifrån, gå ingenstans och träffa inga människor, uppmanar landets premiärminister Kaja Kallas den del av befolkningen som ännu så länge nonchalerat uppmaningarna om att vaccinera sig.

Får 1 000 kronor

Litauen drabbas nu av det högsta antalet covidfall i EU sett till befolkningsmängden och regeringen har tagit till nya metoder för att få fler att vaccinera sig. Pensionärer som är över 75 år får över 1 000 kronor om de ser till att fullvaccinera sig före årsskiftet. Förhoppningen är att man ska minska antalet dödsfall rapporterar SR.

I Estland provar regeringen en annan metod för att få upp vaccinationstäckningen. Distriktsläkare som lyckas öka vaccinationstäckningen i sina respektive områden får belöningar.

Munskyddskrav återinförs

Lettlands regering har beslutat att förlänga landets undantagstillstånd till i mitten av januari 2022 på grund av den höga smittspridningen och munskyddskravet på offentliga platser har återinförts. Dessutom krävs vaccinationsintyg för att få gå på restauranger, butiker och vissa arbetsplatser.

Höga dödstal

Så här ser vaccinationstäckningen ut för 18-plussare i regionen. Efter varje landsnamn ses även dödstalet de senaste två registrerade veckorna per 1 miljon invånare, vilket nedan benämns döda per 1m. Länderna med lägre vaccinationsgrad har även de högsta dödstalen.

▪88 % Danmark, 4 döda per 1m

▪87 % Norge, 4 döda per 1m

▪81 % Sverige, 3 döda per 1m

▪79 % Nederländerna, 3 döda per 1m

▪79 % Finland, 5 döda per 1m

▪78 % Tyskland, 10 döda per 1m

▪71 % Litauen, 120 döda per 1m

▪64 % Estland, 41 döda per 1m

▪61 % Polen, 8 döda per 1m

▪52 % Lettland, 61 döda per 1m

[yop_poll id="774"]

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen