Smittsam sjukdom har fått fart i Sverige – knappt synts på flera år

2025 03 03

En smittsam och farlig sjukdom, framför allt för små barn, har gjort comeback i Sverige.

Under flera år var den nästan helt borta.

Nu ökar dock antalet fall av kikhosta kraftigt igen, rapporterar Sveriges Radio på måndagen.

– Man tror att det beror på en så kallad immunitetsskuld som vi fick under pandemin, säger smittskyddsläkaren Anna Skogstam till radion.

Tog uppehåll

Kikhosta var förr en vanlig barnsjukdom, men efter att ha inkluderats i barnvaccinationsprogrammet föll antalet fall drastiskt.

Mellan 1979 och 1995 gjordes dock ett uppehåll av vaccinationerna, vilket ledde till att sjukdomen på nytt ökade.

En del som föddes under den 17 år långa pausen tror idag felaktigt att de är vaccinerade, sannolikt på grund av ett missförstånd då vaccinationerna återupptogs 1996 och flutit på sedan dess.

"Fruktansvärd sjukdom"

Och den plötsliga ökningen som sker nu väcker oro.

– Framför allt eftersom små barn riskerar att drabbas av väldigt svår sjukdom. De får andningsuppehåll, vilket kan leda till syrebrist, säger Anna Skogstam.

Leif Dotevall i Region Västra Götaland, även han smittskyddsläkare, har tidigare kallat kikhostan för en “fruktansvärd sjukdom”.

– Jag tror att alla vi som arbetat inom infektionssjukvård och barnsjukvård har sett mycket små barn med kikhosta och vet att det är en fruktansvärd sjukdom, har han sagt till P4 Väst.

En region pekas ut

Just nu pekas särskilt en region ut och det är Värmland. Under förra året konstaterades 58 fall enbart i regionen och flera spädbarn fick vårdas på sjukhus.

– Kikhosta kan bli livshotande, särskilt för spädbarn, konstaterar Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden för kikhosta är oftast en till två veckor, ibland tre veckor, och börjar inte sällan som en förkylning med hosta och lätt feber.

– Hostan blir efterhand allt intensivare och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska hostattackerna med kikningar, informerar Folkhälsomyndigheten.

Foto: P. Tankilevitch

Text: Redaktionen

JUST NU: Norge inleder ryssjakt – Putins fartyg är varnade

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

– Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen