Smittsam sjukdom har fått fart i Sverige – knappt synts på flera år

2025 03 03

En smittsam och farlig sjukdom, framför allt för små barn, har gjort comeback i Sverige.

Under flera år var den nästan helt borta.

Nu ökar dock antalet fall av kikhosta kraftigt igen, rapporterar Sveriges Radio på måndagen.

– Man tror att det beror på en så kallad immunitetsskuld som vi fick under pandemin, säger smittskyddsläkaren Anna Skogstam till radion.

Tog uppehåll

Kikhosta var förr en vanlig barnsjukdom, men efter att ha inkluderats i barnvaccinationsprogrammet föll antalet fall drastiskt.

Mellan 1979 och 1995 gjordes dock ett uppehåll av vaccinationerna, vilket ledde till att sjukdomen på nytt ökade.

En del som föddes under den 17 år långa pausen tror idag felaktigt att de är vaccinerade, sannolikt på grund av ett missförstånd då  vaccinationerna återupptogs 1996 och flutit på sedan dess.

"Fruktansvärd sjukdom"

Och den plötsliga ökningen som sker nu väcker oro.

– Framför allt eftersom små barn riskerar att drabbas av väldigt svår sjukdom. De får andningsuppehåll, vilket kan leda till syrebrist, säger Anna Skogstam.

Leif Dotevall i Region Västra Götaland, även han smittskyddsläkare, har tidigare kallat kikhostan för en “fruktansvärd sjukdom”.

– Jag tror att alla vi som arbetat inom infektionssjukvård och barnsjukvård har sett mycket små barn med kikhosta och vet att det är en fruktansvärd sjukdom, har han sagt till P4 Väst.

En region pekas ut

Just nu pekas särskilt en region ut och det är Värmland. Under förra året konstaterades 58 fall enbart i regionen och flera spädbarn fick vårdas på sjukhus.

– Kikhosta kan bli livshotande, särskilt för spädbarn, konstaterar Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden för kikhosta är oftast en till två veckor, ibland tre veckor, och börjar inte sällan som en förkylning med hosta och lätt feber.

– Hostan blir efterhand allt intensivare och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska hostattackerna med kikningar, informerar Folkhälsomyndigheten.

Foto: P. Tankilevitch

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

Tobias Billström (M), tidigare utrikesminister i Sveriges regering, går emot statsminister Ulf Kristersson.

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen