Smittsam sjukdom har fått fart i Sverige – knappt synts på flera år

2025 03 03

En smittsam och farlig sjukdom, framför allt för små barn, har gjort comeback i Sverige.

Under flera år var den nästan helt borta.

Nu ökar dock antalet fall av kikhosta kraftigt igen, rapporterar Sveriges Radio på måndagen.

– Man tror att det beror på en så kallad immunitetsskuld som vi fick under pandemin, säger smittskyddsläkaren Anna Skogstam till radion.

Tog uppehåll

Kikhosta var förr en vanlig barnsjukdom, men efter att ha inkluderats i barnvaccinationsprogrammet föll antalet fall drastiskt.

Mellan 1979 och 1995 gjordes dock ett uppehåll av vaccinationerna, vilket ledde till att sjukdomen på nytt ökade.

En del som föddes under den 17 år långa pausen tror idag felaktigt att de är vaccinerade, sannolikt på grund av ett missförstånd då vaccinationerna återupptogs 1996 och flutit på sedan dess.

"Fruktansvärd sjukdom"

Och den plötsliga ökningen som sker nu väcker oro.

– Framför allt eftersom små barn riskerar att drabbas av väldigt svår sjukdom. De får andningsuppehåll, vilket kan leda till syrebrist, säger Anna Skogstam.

Leif Dotevall i Region Västra Götaland, även han smittskyddsläkare, har tidigare kallat kikhostan för en “fruktansvärd sjukdom”.

– Jag tror att alla vi som arbetat inom infektionssjukvård och barnsjukvård har sett mycket små barn med kikhosta och vet att det är en fruktansvärd sjukdom, har han sagt till P4 Väst.

En region pekas ut

Just nu pekas särskilt en region ut och det är Värmland. Under förra året konstaterades 58 fall enbart i regionen och flera spädbarn fick vårdas på sjukhus.

– Kikhosta kan bli livshotande, särskilt för spädbarn, konstaterar Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden för kikhosta är oftast en till två veckor, ibland tre veckor, och börjar inte sällan som en förkylning med hosta och lätt feber.

– Hostan blir efterhand allt intensivare och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska hostattackerna med kikningar, informerar Folkhälsomyndigheten.

Foto: P. Tankilevitch

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen