SMHI:s BESKED: Väderfenomen försvinner – ”12 gånger mindre sannolikt”

2024 01 31

Klimatförändringar som orsakats av människan gör att ett specifikt väderfenomen blir mycket mindre sannolikt i Norge, Finland och Sverige.

Det uppger SMHI med hänvisning till en studie som 19 forskare från the World Weather Attribution group publicerat.

Studien visar att det är mycket mer osannolikt att extremt kalla temperaturer inträffar i Norge, Finland och Sverige.

Detta trots att länderna drabbades av riktigt kalla temperaturer i vintras.

– Även om vintrarna blir mildare här i norr upplever vi ibland köldknäppar som nu i början av januari, vilket kan få konsekvenser i samhället, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI och en av de som bidragit till studien.

”Förväntas inträffa vart 200:e år”

Den 5 januari noterade SMHI:s klimatstation i Vittangi 44,6 minusgrader. Den kallaste temperaturen som uppmätts i Sverige, Finland och Norge på 2000-talet.

Dagen efter noterade en station i Bjørnholt i Oslo 31,2 minusgrader.

En extrem händelse i dagens klimat.

– Sett till endagshändelsen i Oslo är värden under -30°C mycket sällsynta och förväntas inträffa i snitt ungefär en gång vart 200:e år, framhåller SMHI.

Två olika händelser har studerats

Forskarna har även studerat de kallaste femdagarsperioderna i ett område i norra Norge, Sverige och Finland.

Vinterns kallaste femdagarsperiod i respektive områdt var även ovanligt kall, enligt studien.

– I dagens klimat visar studien att en motsvarande femdagarsköldknäpp förväntas inträffa i snitt en gång vart 15:e år, framhåller SMHI.

”Inträffar mer sällan”

I studien fastslår forskarna att händelserna i Vittangi och Oslo skulle ha varit cirka 4 grader kallare i en värld utan klimatförändringar orsakade av människan.

– Klimatförändringarna gör att båda typerna av händelser inträffar mer sällan i dagens klimat jämfört med under förindustriella förhållanden. En femdagarshändelse är nu fem gånger mindre sannolik och en endagarshändelse är 12 gånger mindre sannolikt, skriver SMHI.

Milda vintrar

Avslutningsvis betonar SMHI att köldknäppar kommer att inträffa i Sverige framöver, men att det kommer bli ovanligare.

Mildare vintrar är att vänta.

– Att temperaturen växlar runt 0 grader på vintern innebär andra problem. När vattnet omväxlande fryser och tinar kan det uppstå problem för infrastruktur och trafiksäkerhet.

– Temperaturväxlingarna kan också ge ett mer skitat snötäcke med islager som kan öka lavinrisken och också försämra tillgången till föda för renar och andra djur, säger Erik Kjellström.

Foto: P. Lozovikov

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen