SMHI:s BESKED: Väderfenomen försvinner – ”12 gånger mindre sannolikt”

2024 01 31

Det uppger SMHI med hänvisning till en studie som 19 forskare från the World Weather Attribution group publicerat.

Studien visar att det är mycket mer osannolikt att extremt kalla temperaturer inträffar i Norge, Finland och Sverige.

Detta trots att länderna drabbades av riktigt kalla temperaturer i vintras.

– Även om vintrarna blir mildare här i norr upplever vi ibland köldknäppar som nu i början av januari, vilket kan få konsekvenser i samhället, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI och en av de som bidragit till studien.

”Förväntas inträffa vart 200:e år”

Den 5 januari noterade SMHI:s klimatstation i Vittangi 44,6 minusgrader. Den kallaste temperaturen som uppmätts i Sverige, Finland och Norge på 2000-talet.

Dagen efter noterade en station i Bjørnholt i Oslo 31,2 minusgrader.

En extrem händelse i dagens klimat.

– Sett till endagshändelsen i Oslo är värden under -30°C mycket sällsynta och förväntas inträffa i snitt ungefär en gång vart 200:e år, framhåller SMHI.

Två olika händelser har studerats

Forskarna har även studerat de kallaste femdagarsperioderna i ett område i norra Norge, Sverige och Finland.

Vinterns kallaste femdagarsperiod i respektive områdt var även ovanligt kall, enligt studien.

– I dagens klimat visar studien att en motsvarande femdagarsköldknäpp förväntas inträffa i snitt en gång vart 15:e år, framhåller SMHI.

”Inträffar mer sällan”

I studien fastslår forskarna att händelserna i Vittangi och Oslo skulle ha varit cirka 4 grader kallare i en värld utan klimatförändringar orsakade av människan.

– Klimatförändringarna gör att båda typerna av händelser inträffar mer sällan i dagens klimat jämfört med under förindustriella förhållanden. En femdagarshändelse är nu fem gånger mindre sannolik och en endagarshändelse är 12 gånger mindre sannolikt, skriver SMHI.

Milda vintrar

Avslutningsvis betonar SMHI att köldknäppar kommer att inträffa i Sverige framöver, men att det kommer bli ovanligare.  

Mildare vintrar är att vänta.

– Att temperaturen växlar runt 0 grader på vintern innebär andra problem. När vattnet omväxlande fryser och tinar kan det uppstå problem för infrastruktur och trafiksäkerhet.

– Temperaturväxlingarna kan också ge ett mer skitat snötäcke med islager som kan öka lavinrisken och också försämra tillgången till föda för renar och andra djur, säger Erik Kjellström.

Foto: P. Lozovikov

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 05