SMHI: Här blir det 18 grader i helgen

2024 04 05

Aprilvädret har inledningsvis mestadels handlat om kraftiga snöfall.

Snökaoset slog ned som en bomb tidigare i veckan efter att stora delar av landet fått njuta av tvåsiffriga grader på termometern under helgen.

Men efter aprilvädrets påminnelse om att det kan svänga fort sker det nu igen redan till helgen – för då kommer värmen tillbaka.

– I morgon lördag blir det mildare i hela landet med enstaka plusgrader ända upp över Västerbotten, och i södra Götaland upp mot 15 grader, framhåller SMHI:s meteorolog Caroline Vahlberg i en kommentar.

Här blir det 18 grader

Tack vare en tillfällig högtrycksrygg stabiliseras vädret och till och med Norrland kan få njuta av solen.

Men allra varmast blir det dock utan tvekan för de som befinner sig längre söderut i landet.

I delar av Skåne spår SMHI till och med särskilt höga temperaturer, till exempel uppemot 18 grader i Brösarp på Österlen.

– Värmen är på väg, säger Max Schildt, även han meteorolog på SMHI, till Ystads Allehanda.

På flera andra orter i Skåne väntas vårvärmen parkera på mellan 15-17 grader med flera chanser till sol.

Kört på sommardäck

Beskedet är sannolikt efterfrågat för många som vill lägga vintern bakom sig och se fram emot våren – och som kanske redan bytt från vinterdäck till sommardäck.

Det var just det som ställde till fler av trafikproblemen tidigare i veckan när olyckorna duggade tätt på vägarna i mellersta Götaland.

– Den främsta anledningen till att vi behövt rycka ut under morgonen har varit att folk har varit ute och kört med sommardäck, säger bärgaren Melwin Johnsson till SVT Småland.

Svänger igen

Men – som brukligt i april svänger vädret snabbt.

Redan på söndagen riskerar exempelvis Värmland och Dalarna att återigen konfronteras med snö efter att regn delvis övergår till blötsnö.

– Natten till söndag och vidare under söndagen fortsätter nederbörden norrut över Norrland och närmast norra Norrlandskusten kan det tidvis röra sig om kraftigt snöfall, informerar Caroline Vahlberg.

– I södra Norrland istället regn som kan vara underkylt. I södra Sverige passerar regn österut.

Foto: G. Lamza

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen