SMHI ger nytt väderbesked – “Osäkert var det blir som kraftigast”

2023 11 26

SMHI förlänger varningar och ger besked inför nästa vecka.

Under helgen har SMHI utfärdat varningar för blåst, men även kraftigt snöfall som har gällt Stockholm och Uppsala.

Nu förlänger man den varningen och fortsatt snöoväder i städerna är att vänta även under söndagen.

Samtidigt drar sig ett nytt lågtrycksområde in över Sverige i början på nästa vecka.

Det meddelar SMHI.

Fortsätter på söndagen

På söndagen väntas så mycket som en decimeter snö kunna falla då snöbyar drar in över östra Svealand.

Lokalt kan det komma ännu mer än så.

Samtidigt lär det bli fortsatt kallt och snöigt nästa vecka.

“Är osäkert”

Det ser ut att bli kallt nästa vecka och ett “omfattande lågtrycksområde” som innebär vindar och snöfall drar in österifrån.

Däremot är det ännu oklart vilka delar av landet som kommer att påverkas mest.

– Kalluften väntas ligga kvar över Sverige i början på nästa vecka, samtidigt som ett omfattande lågtrycksområde närmar sig österifrån, vilket kommer ge tilltagande vindar och snöfall, framhåller SMHI.

– Men det är fortfarande något osäkert vilken bana lågtrycket tar, vilket även påverkar var det kraftigaste snöfallet väntas dra in.

Fram tills måndag

De varningar som SMHI har utfärdat som gäller Stockholm och Uppsala ligger kvar fram till natten mot måndagen.

De kan innebära stora problem i trafiken och bilister uppmanas ta det lugnt på vägarna.

Stora lokala variationer väntas och det är oklart vart det kommer att falla mest snö.

Begränsad framkomlighet

Snöovädret kan innebära flera problem, bland annat ute i trafiken.

– Trafiken går långsammare på grund av halka, snömodd, dålig sikt och snörök, förklarar SMHI.

– Begränsad framkomlighet på vägar som till exempel inte hunnit snöröjas eller på grund av trafikolyckor.

Det finns även risk för förseningar inom buss-, tåg- och flygtrafiken samt inställda avgångar.

Foto: P. Lozovikov

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar. 

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder. 

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flykting­grupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari. 

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande. 

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen