SMHI ger nytt väderbesked – “Osäkert var det blir som kraftigast”

2023 11 26

SMHI förlänger varningar och ger besked inför nästa vecka.

Under helgen har SMHI utfärdat varningar för blåst, men även kraftigt snöfall som har gällt Stockholm och Uppsala.

Nu förlänger man den varningen och fortsatt snöoväder i städerna är att vänta även under söndagen.

Samtidigt drar sig ett nytt lågtrycksområde in över Sverige i början på nästa vecka.

Det meddelar SMHI.

Fortsätter på söndagen

På söndagen väntas så mycket som en decimeter snö kunna falla då snöbyar drar in över östra Svealand.

Lokalt kan det komma ännu mer än så.

Samtidigt lär det bli fortsatt kallt och snöigt nästa vecka.

“Är osäkert”

Det ser ut att bli kallt nästa vecka och ett “omfattande lågtrycksområde” som innebär vindar och snöfall drar in österifrån.

Däremot är det ännu oklart vilka delar av landet som kommer att påverkas mest.

– Kalluften väntas ligga kvar över Sverige i början på nästa vecka, samtidigt som ett omfattande lågtrycksområde närmar sig österifrån, vilket kommer ge tilltagande vindar och snöfall, framhåller SMHI.

– Men det är fortfarande något osäkert vilken bana lågtrycket tar, vilket även påverkar var det kraftigaste snöfallet väntas dra in.

Fram tills måndag

De varningar som SMHI har utfärdat som gäller Stockholm och Uppsala ligger kvar fram till natten mot måndagen.

De kan innebära stora problem i trafiken och bilister uppmanas ta det lugnt på vägarna.

Stora lokala variationer väntas och det är oklart vart det kommer att falla mest snö.

Begränsad framkomlighet

Snöovädret kan innebära flera problem, bland annat ute i trafiken.

– Trafiken går långsammare på grund av halka, snömodd, dålig sikt och snörök, förklarar SMHI.

– Begränsad framkomlighet på vägar som till exempel inte hunnit snöröjas eller på grund av trafikolyckor.

Det finns även risk för förseningar inom buss-, tåg- och flygtrafiken samt inställda avgångar.

Foto: P. Lozovikov

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste få samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera eftergifter av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen