SMHI ger besked – vädret slår om i hela landet

2024 02 03

Ett nytt lågtryck är på väg in över Sverige.

Under den senaste tiden har det varit lite mildare väder efter en tid av väldig kyla.

Nu ser vädret dock ut att slå om på nytt, och hela landet påverkas.

Ett nytt lågtryck är på väg in över Sverige, vilket för med sig minusgrader och nederbörd i såväl norr som i söder.

Det meddelar SMHI.

Mild helg

Innan väderomslaget blir verklighet så står de södra delarna av landet inför en mild inledning på helgen med plusgrader på håll och sol.

– Söderut det blir en del sol under lördagen, också milt och blåsigt i västvinden. Över södra Götaland kanske molnen har lite svårt att lätta helt.

Nästa vecka

Redan i början av nästa vecka blir det kallt i de norra delarna av landet samtidigt som regn och snö passerar i söder.

– På måndag väntas utbrett med minusgrader i norr och klart väder varvas med snöbyar. I söder enbart enstaka plusgrader som mest och en del sol. Men molnen tätnar i väster, meddelar SMHI.

Nytt lågtryck

På tisdagen rör sig ett lågtryck in över de södra delarna av Sverige och kallare temperaturer följer med.

– Ett lågtryck med snöfall rör sig under tisdagen in över södra halvan av landet. Över stora delar av Götaland övergår snöfallet i regn. Bakom lågtrycket för nordliga vindar under onsdagen ner kallare luft. Ganska allmänt temperaturer på minussidan även i söder, utom möjligen dagtid i Skåne. Mest uppehållsväder, men snöbyar kan förekomma här och var.

Kallare än normalt

Även om slutet på januari blev mildare så har det varit kallare än vanligtvis på sistone.

– Januari 2024 blev den fjärde månaden i rad som var kallare än normalt för landet som helhet jämfört med normalperioden 1991-2020, meddelar SMHI.

– Början av januari var ovanligt kall med den lägsta uppmätta temperaturen i Sverige sedan 1999. Den 5, 6 och 16 januari blev nationella isdygn, det vill säga maximitemperaturen under ett dygn från klockan 19 till 19 påföljande dygn var -0,1° eller lägre vid samtliga SMHIs mätstationer i Sverige.

Foto: A. Wong

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen