29dec25

SMHI ger besked: Då blir det riktigt kallt igen

2024 01 09

Efter en tid med minusgrader i hela landet beräknas vädret slå om under måndagskvällen.

Mildare luft tar sig in och temperaturen stiger till plusgrader i stora delar av Norrland, uppger SMHI i sin senaste prognos.

Längre söderut ligger kylan dock kvar.

På flera håll har temperaturen sjunkit ordentligt under kvällen. Det kalla vädret väntas stanna i några dagar till. 

Då blir det varmare 

Under torsdagen bedömer SMHI att temperaturen vänder uppått igen, då mildare luft drar in över mellersta och södra Sverige.

– På torsdag strömmar kallare luft ner över Norrland och den mildaste luften hamnar istället i söder med flertalet plusgrader på de flesta håll där, framhåller väderinstitutets meteorolog Viktor Bergman i ett uttalande.

Blir riktigt kallt igen

Mildare väder väntas i slutet av veckan. 

Men det dröjer inte länge förrän vädret slår om igen.

Redan på söndag kan det bli riktigt kallt igen, bedömer SMHI.

– När lågtrycket passerat ser det ut att bli mycket kallare igen i hela landet från söndag-måndag.

– Det ser även ut att bli ganska ostadigt in på nästa vecka och flera platser i landet kan få påfyllnad av snö, men det är oklart vart ännu, framhåller Viktor Bergman.

Orange varning

Under måndagen och tisdagen har SMHI utfärdat en orange varning för vind i kombination med snöfall på kalfjället i Lappland.

– Personer avråds starkt från att ge sig ut på fjället, framhåller SMHI och understryker att räddningsinsatser  i fjällmiljön kan bli riskabla och ta lång tid.

Väderinstitutet varnar även för att det finns en stor risk för förfrysning.

De högsta vindstyrkorna  väntas från måndag eftermiddag till tisdag kväll. På sina håll kan vindbyarna tidvis nå en styrka på  25-30 meter per sekund.

Stora mängder snö väntas framför allt i de västra/nordvästra delarna av fjället.

Foto: P. Lozovikov

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen