SMHI går ut med varningar inför onsdagen

2024 03 06

SMHI har gått ut med flera varningar inför i morgon, onsdag.

Under tisdagskvällen och natten till onsdag rör sig ett område med både regn och snöfall väster- och nordvästut över södra Götaland.

Det uppger SMHI.

– På sina håll finns risk för besvärligt väglag. Också vidare in på onsdagsmorgonen då lite nederbörd dröjer kvar och kan även beröra norra västkusten, framhåller SMHI.

Spricker upp

I övriga delar av landet börjar det spricka upp under natten till onsdag.

– Över nordvästra Norrland delvis klart men i Norrland bildas dis eller dimma på sina håll.

Det väntas bli en rätt så kall natt med från någon minusgrad längst i söder till 10 - 15 grader kallt längst i norr.

– Vi har dock varmare luft i höjd i norr så i högre terräng kan det vara mildare, framhåller SMHI.

Flera varningar

Med anledning av det kommande vädret har SMHI gått ut med flera gula varningar för snöfall.

Tisdag kväll till onsdag morgon varnar man för snö eller blötsnö som kan ge 5-lokalt 10 cm, vilket bland annat kan leda till trafikstörningar.

Platserna SMHI utfärdat varningar för är delar av östra Skåne samt delar av Blekinge, sydöstra Kronobergs län och sydligaste delen av Kalmar län.

Under onsdagen

Under onsdagen etablerar sig ett högtryck över Sverige.

Med högtrycket kommer torr sjunkande luft vilket gör att det fortsätter lätta.

– På eftermiddagen ser det ut att på många håll kunna bli en del sol, undantaget västra Götaland och Norrbotten där mycket moln väntas dröja kvar, meddelar SMHI.

Kall natt

SMHI uppger att det i nuläget ser ut att bli allmänt klart till halvklart under natten mot torsdag med flera minusgrader långt söderut i landet.

– Vid delar av östra kusterna bildas dimmoln som kan driva in en bit över land i sydost och dröja kvar en bit in på dagen, framhåller SMHI.

I övrigt väntas vårsol på torsdag med plusgrader fram på dagen. Dock ser en del moln ut att börja leta sig in över mellersta fjälltrakterna.

Framåt helgen

Framåt helgen väntas en eventuell molnighet.

– Både under fredag och i helgen högtrycksbetonat med svårbedömd molnighet. Allmänt rätt så lugnt och kyligt vårvinterväder.

Längst i söder kan det dock blåsa upp lite på söndag.

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen