SMHI går ut med varning

2023 06 19

Det kommer att bli riktigt höga temperaturer i stora delar av Sverige de kommande dagarna.

Nu går SMHI ut med en varning.

Väderinstitutet varnar för en ihållande värmebölja i norra Sverige.

– Dagstemperaturer på 26-30 grader väntas från söndag och flera dagar framöver, framhåller SMHI.

Flera områden

Varningen har utfärdats för delar av inre och östra Norrland och gäller från i dag tills vidare.

I helhet gäller varningen för följande områden:

- Östra delarna av Jämtlands län

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Norra Västernorrlands län

Problem för riskgrupper

Enligt väderinstitutet kan den höga värmen leda till ökade påfrestningar på kroppen.

– Vilket kan ge problem för framförallt riskgrupper, framhåller SMHI.

Risk för skogsbrand

Sedan tidigare har SMHI utfärdat omfattande varningar för skogsbränder i stora delar av Sverige på grund av rådande torka.

Helgens regn dämpade tillfälligt risken för bränder i Götaland och Svealand, men under måndagen ökade den igen.

SMHI bedömer risken till ”mycket stor” och ”extremt stor” i vissa lokala områden.

Varningar ligger även kvar för delar av norra Svealand, stora delar av Norrland och Gotland.

Där bedöms risken för skogsbrand vara ”mycket stor till extremt stor”.  

Risk för vattenbrist

SMHI varnar även för vattenbrist i stora delar av Sverige.  

Väderinstitutet har gått ut med en varningar för följande län:

- Hallands län

- Kalmar län

- Jönköpings län

- Västra Götalands län

- Uppsala län

”Mycket torrt”

– Det har varit en lång torrperiod med högtrycksbetonat väder. Växtlighet och avdunstning har lett till att vatten i mark och mindre vattendrag minskat snabbt. På många håll är det nu mycket torrt, framhåller SMHI på sin hemsida.

När torrperioden varit ihållande börjar vattennivåer i större vattendrag att sjunka.

– Det är för denna typ av vattendrag som vi nu ger ut risk för, förklarar Hugo Rudebeck, Vakthavande hydrolog på SMHI.

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen