Det anser läkaren Monicha Norén vid migränkliniken i Värnamo.

Hon är trött på att många svenskar kallar vanlig huvudvärk för migrän.

– Det är stor skillnad på att ha lite ont i huvudet och att ha ett riktigt migränanfall, säger läkaren till P4 Kalmar.

– Det finns väldigt många huvudvärksdiagnoser, men att ha migrän räknas som en neurologisk hjärnsjukdom, tillägger Norén och påpekar att migrän är en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen.

Tar skada

Att kalla huvudvärk för migrän skadar dem som lider av sjukdomen, menar Monicha Norén.

Läkaren berättar att patienter med migrän tenderar att inte tas på allvar och har svårt att få en diagnos.

Enligt Norén har det en direkt koppling till att allmänheten slarvar med begreppen.

– Många blir nonchalant behandlade från början, redan från ung ålder. Det är något som följer patienter hela vägen, från att man är liten till att man blir gammal, säger hon till radion.

Det här är migrän

Migrän räknas som en folksjukdom i Sverige.

Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen har eller är drabbade av den neurologiska sjukdomen.

– Vilket innebär att den är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes. Två av tre drabbade är kvinnor och ca 25 % av alla kvinnor i barnafödande ålder lider av migrän, skriver sajten Migränhjälpen.

Migrän med aura

Migrän kännetecknas av en intensiv och pulserande huvudvärk.

Illamående och ljud- och ljuskänslighet är andra vanliga symptom.

Ungefär 40 procent av alla med migrän har även så kallad aura vid vissa eller alla sina anfall.

Den vanligaste typen av aura är synförändringar. Den som drabbas kan uppleva suddiga och dallriga synintryck, blinkande eller flimrande ljus samt blinda fläckar. 

– Mer ovanlig aura kan uppträda i form av halvsidig domning, förlamning eller talsvårigheter, framhåller Migränhjälpen.

Migränanfall kan pågå i 1-3 dygn.

Foto: D. La Rosa Messina

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen