Sluta säg det här vid huvudvärk – läkare ryter ifrån

2024 09 16

Svenska folket slarvar med begreppen när det gäller huvudvärk.  

Det anser läkaren Monicha Norén vid migränkliniken i Värnamo.

Hon är trött på att många svenskar kallar vanlig huvudvärk för migrän.

– Det är stor skillnad på att ha lite ont i huvudet och att ha ett riktigt migränanfall, säger läkaren till P4 Kalmar.

– Det finns väldigt många huvudvärksdiagnoser, men att ha migrän räknas som en neurologisk hjärnsjukdom, tillägger Norén och påpekar att migrän är en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen.

Tar skada

Att kalla huvudvärk för migrän skadar dem som lider av sjukdomen, menar Monicha Norén.

Läkaren berättar att patienter med migrän tenderar att inte tas på allvar och har svårt att få en diagnos.

Enligt Norén har det en direkt koppling till att allmänheten slarvar med begreppen.

– Många blir nonchalant behandlade från början, redan från ung ålder. Det är något som följer patienter hela vägen, från att man är liten till att man blir gammal, säger hon till radion.

Det här är migrän

Migrän räknas som en folksjukdom i Sverige.

Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen har eller är drabbade av den neurologiska sjukdomen.

– Vilket innebär att den är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes. Två av tre drabbade är kvinnor och ca 25 % av alla kvinnor i barnafödande ålder lider av migrän, skriver sajten Migränhjälpen.

Migrän med aura

Migrän kännetecknas av en intensiv och pulserande huvudvärk.

Illamående och ljud- och ljuskänslighet är andra vanliga symptom.

Ungefär 40 procent av alla med migrän har även så kallad aura vid vissa eller alla sina anfall.

Den vanligaste typen av aura är synförändringar. Den som drabbas kan uppleva suddiga och dallriga synintryck, blinkande eller flimrande ljus samt blinda fläckar. 

– Mer ovanlig aura kan uppträda i form av halvsidig domning, förlamning eller talsvårigheter, framhåller Migränhjälpen.

Migränanfall kan pågå i 1-3 dygn.

Foto: D. La Rosa Messina

Text: Redaktionen

Efterlängtat besked för svenska folket – tack vare Trump

2025 09 30

Den 7 augusti trädde tullöverenskommelsen mellan EU och USA i kraft.

De flesta varor från EU är belagda med 15-procentiga tullar, medan tullar för varor från USA är oförändrade.

Långt ifrån något drömavtal för EU. President Trumps handelstullar minskar företagens exportintäkter och handeln med USA väntas sjunka.

Samtidigt kan tullarna paradoxalt nog leda till flera prissänkningar för europeiska konsumenter. Detta eftersom EU tvingas in i stora frihandelsavtal med andra partners.

– När jag åkte på mina första rådsmöten i Bryssel för ungefär ett år sedan var det Sverige, Finland, Danmark, Estland och kanske något land till som ofta sa att vi snabbt borde teckna nya frihandelsavtal. När man åker på ett sådant rådsmöte idag säger nästan alla länder att det måste gå mycket fortare, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) till Sydsvenskan.

Enormt avtal nära

Enligt Dousa kan ett stort frihandelsavtal med Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay träda i kraft under vintern. Avtalet innebär att EU och länderna enas om att slopa majoriteten av tullavgifterna. 

Det kommer leda till både billigare export- och importpriser, konstaterar Benjamin Dousa.

Ministern framhåller att flera populära matvaror kan sjunka i pris – bland annat frukt, apelsinjuice, sojasås, socker, kaffe, vin, fisk och skaldjur.

– En tull är en skatt på handel. Och om vi då har tull på en massa produkter så innebär ju det att de produkterna blir dyrare i svenska butikshyllor, säger ministern till tidningen.

LÄS MER: Biltema öppnar sitt största varuhus i hela Norden

Nya partners i öst

EU och Sverige kan även behöva vända blicken österut.

En ny rapport från den svenska myndigheten Kommerskollegium fastslår att Asiens tillväxtmarknader kommer bli allt viktigare för Sverige och EU.

USA:s protektionism och kinesiska påtryckningar ökar behovet av nya handelspartners. Asiens tillväxtmarknader pekas ut som en outnyttjad resurs.

– Trots regionens snabba tillväxt står svensk export till dessa marknader fortfarande bara för omkring 2 procent av den totala varuexporten. Det finns ingen snabb lösning för att öka handeln – möjligheterna blir aktuella framför allt längre sikt, säger Heidi Lund, ämnesråd på Kommerskollegium och en av rapportens författare.

LÄS OCKSÅ: Chockbesked för ryska folket – massiv höjning väntar

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

JUST NU: Polisen nedringd över hela landet

2025 09 30

Polisen får in mängder av larm om misstänkta drönare.

Nu varnar myndigheten för drönarhysteri. Majoriteten av gångerna rör det sig om falska larm.

– Vi ser att drönare blandas ihop med flygplan, stjärnor, helikoptrar, fåglar och så vidare. Särskilt när det handlar om rapporteringar på kvälls- och nattetid, alltså när det är mörkt ute, är det väldigt svårt att avgöra vad det är man faktiskt ser, säger Åsa Evrensel, nationellt ansvarig för drönarskydd på polisens nationella operativa avdelning, Noa, till DN.

Medierapporteringen påverkar

Clas Svahn är ordförande i organisationen UFO-Sverige. Han jämför situationen med ”ubåtshysterin” på 80-talet. Efter att en sovjetisk ubåt gick på grund i Blekinge skärgård 1981 började svenskarna se främmande fartyg lite varstans och larmen vällde in.

På samma sätt påverkar drönarobservationerna i danskt luftrum dagens situation. Larmen om oidentifierade luftfarkoster skjuter i höjden.

– Det är samma mönster som upprepas: En ”trovärdig källa” säger att det förekommit i detta fall en drönare på flera flygplatser. Sen rasar det in observationer, säger Clas Svahn till DN.

Experten har tidigare varnar för att antalet ufo-rapporter kommer öka kraftigt som en följd av Sveriges inträde i Nato. Detta eftersom militära övningar och tester sker bakom stängda dörrar i högre utsträckning än tidigare.

LÄS MER: Ufo-larm kommer skjuta i höjden – här är anledningen

”Vilja att vidta militära åtgärder”

Efter de senaste ryska eskaleringarna vill Europas försvarspolitiker att Nato ska öka sin avskräckningsförmåga.

– Vi accepterar inte den här typen av kränkningar. Därför markerar vi politiskt och visar också att vi har en vilja att vidta militära åtgärder för att bedriva avskräckning och försvar och för att hålla hela det Euroatlantiska området inom Nato starkt, säger Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) till Yle.

Jonson betonar att Nato inte behöver svara med samma medel. Ett potentiellt svar kan exempelvis vara att öka stödet till Ukraina, enligt ministern.  

LÄS OCKSÅ: Chockbesked för ryska folket – massiv höjning väntar

 oto: J. Leupe resp Koyos

Text: Redaktionen