”Slits isär” – akut brist i hela Ryssland

2026 03 19

Den ryska banksektorn står inför en plötslig brist.

Den ryska banksektorn kämpar med en plötslig brist på kinesiska yuan, som nu blivit nästan den enda utländska valutan som kan användas för handel utan restriktioner i Ryssland.

Yuanbrist på marknaden

Under veckan har räntan för korta lån i yuan på Moskvas börs skjutit i höjden.

Under dagen sköt räntan till 44 procent per år – ett rekord jämfört med förra året då räntan låg nära noll.

Ekonomer pekar på flera orsaker – sjunkande oljepriser i slutet av förra året och att ryska finansdepartementet slutade sälja yuan från statens stabilitetsfond.

– Som ett resultat slits marknaden verkligen isär, säger ekonomen Egor Susin, till Moscow Times.

Sedan februari har banker dagligen fått låna yuan via centralbanken, något som tidigare knappt förekommit.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin är tvärsäker – så slutar kriget

Brist på yuan från Kina

Till skillnad från dollar och euro kan ryska företag inte längre låna yuan fritt från västerländska banker.

Istället kommer nästan all valuta från handel med Kina – som nu minskat kraftigt.

De största exportörerna sålde i februari bara motsvarande 3,5 miljarder dollar, vilket är tre gånger mindre än samma månad förra året.

– Finansdepartementets beslut att stoppa försäljningen av yuan från stabilitetsfonden för att spara kvarvarande likvida tillgångar i fonden tog bort ytterligare cirka 3 miljarder dollar i månaden från marknaden, uppskattar ledande analytikern Alexander Potavin.

Rubeln sjunker kraftigt

Bristen på yuan har lett till att rubeln sjunkit kraftigt.

En yuan kostar nu 12,65 rubel, det högsta på över ett år.

Dollarn passerade 86 rubel och euron närmar sig 100 rubel.

– I praktiken fungerar marknaden under en verklig oljeprisnivå på cirka 45 dollar per fat, vilket innebär ett ganska lågt inflöde av exportintäkter. Intäkterna från dagens priser på 80–100 dollar per fat kommer in i ekonomin med betydande fördröjning, och det finns egentligen ingen som kan balansera marknaden i den nuvarande situationen, säger Egor Susin.

För att stabilisera situationen föreslår experter att centralbanken ökar sina yuan-swapavtal och att finansdepartementet börjar sälja yuan på marknaden igen.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen