SLÅR LARM: Spädbarn transporteras mellan sjukhus

2022 09 29

En stor personalbrist inom neonatalvården resulterar i att hundratals för tidigt födda barn och deras föräldrar tvingas transporteras mellan sjukhus.

Antal transporter har ökat, trots att antalet patienter minskat i neonatalvården, rapporterar SVT Nyheter.

Nu slår flera läkare larm.

De vittnar om traumatiserade föräldrar och att transporter av nyfödda barn blivit en rutinmässig åtgärd.

– I viss mån skulle jag säga att det nära nog har blivit institutionaliserat, en rutin att man skickar barn. Men jag tror inte att det är bra att vi fortsätter på den här inslagna vägen, i alla fall inte utan att vi reflekterar noggrannare över vad det för med sig, säger Mikael Norman, registerhållare på Neonatalregistret samt professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, till SVT Nyheter.

I år har hittills 180 barn transporterats på grund av platsbrist, enligt statistik från Neontalvårdsregistret.

Traumatiserade föräldrar

Ofta är det de sköra, för tidigt födda barnen som tvingas flytta mellan sjukhusen. Det blir en traumatisk situation för många föräldrar, som redan upplever en stor oro.

– Föräldrarna som kommer till oss på neonatalalen är ju alla i kris av varierande grad, skulle jag säga. Att då behöva byta sjukhus är ofta traumatiskt för föräldrarna, säger transportläkaren Béatrice Skiöld till SVT.

Antal barn som transporterats pga platsbrist

2016: 165

2017: 134

2018: 222

2019: 156

2020: 242

2021: 251

2022: 180

Fakta neontalvården

  • Varje år föds det många för tidigt födda barn.
  • Av alla nyfödda hamnar 1 av 10 barn på en neonatalavdelning, antingen på grund av för tidig födsel eller på grund av ett behov av intensivvård.
  • För tidigt födda barn är en av de mest sårbara patientgrupperna inom sjukvården och dessa barn är i stort behov av en god neonatalmedicinsk vård.
  • Källa: Svenska Prematurförbundet

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

29nov2025

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 03

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

  • Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
  • Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
  • Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
  • Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 03

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen