SVERIGE: Skyhöga elpriser väntas – Aldrig sett något liknande

2022 08 28

Redan inom tre månader kan Sverige drabbas av skyhöga elpriser – de högsta priserna någonsin.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bidragit till kraftiga höjningar av elpriset i Europa och även i Sverige har priserna ökat kraftigt. Men det är ingenting mot vad som kan bli fallet inom bara några få månader.

Aldrig sett något liknande

Den kommande vintern kan leda till de högsta elpriserna Sverige någonsin varit med om.

Redan i nuläget är priserna för de kommande månaderna 100 procent till 300 procent högre än de rekordhöga elpriserna förra året, rapporterar SVT.

– Vi har aldrig sett något liknande, säger elstrategen Arne Bergvik till TV-kanalen.

Han syftar på att priserna kan bli ännu högre om den ryska diktaturen stänger av gasen samtidigt som det blir en kall vinterperiod.

Rysslands brutala krig

Ryssland väntas använda Västeuropas beroende av rysk gas och energi i sin krigsföring mot Ukraina och på så sätt försöka pressa Sverige, Finland, Tyskland och de andra länderna att minska sitt stöd till Ukraina.

Flera länder har redan inlett satsningar och strategier för att spara energi och för att så snabbt som möjligt minska sitt beroende av rysk gas.

Stora konsekvenser för Sverige

Men man väntas inte hinna dra ner på beroendet tillräckligt snabbt vilket innebär att en svår vinter väntas i Europa på grund av energibrist.

Sverige är en del av den europeiska elmarknaden vilket under betydande perioder gynnat Sverige i form av låga elpriser – men när det europeiska priset nu ökar kraftigt så påverkas även Sverige.

– Priserna har stigit nästan konstant och vi har aldrig sett något liknande, säger elstrateg Arne Bergvik till SVT.

– Det här kommer få långtgående konsekvenser och leda till minskad konsumtion och effektivisering, betonar han.
Fyra svenska elområden

Sverige är indelat i fyra geografiska elområden och priset väntas bli högre ju längre söderut man bor.

Elområde 1 – Norrbottens län och nordöstra Västerbottens län

Elområde 2 – Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborgs läns norra och mellersta del samt vissa mindre delar av Dalarnas län.

Elområde 3 – Södra Gävleborgs län, Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Stockholm, Södermanland, Östergötland, stora delar av Västra Götaland, norra Jönköping och Kalmar län samt Gotland.

Elområde 4 – Södra Hallands län, södra Jönköping, mellersta och södra Kalmar län med Öland, Kronoberg, Blekinge och Skåne .

Elområdena kan i vissa fall avvika från länsgränserna som uppges ovan.

Valfråga

Moderaterna framhåller tillsammans med Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna även att nedstängningarna av kärnkraftverk i Sverige ytterligare bidragit till höga elpriser i Sverige.

Frågan har blivit en av de 4-5 största frågorna inför valet den 11 september och Socialdemokraterna har nyligen gått ut och uttalat sig delvis positivt om framtida kärnkraft.

Kärnkraft är fossilfritt vilket är positivt för miljön jämfört med kol och gas. Samtidigt förs ofta den långa projekteringstiden samt höga produktionskostnader fram som nackdelar. 

Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen