I flera fall handlar det om morduppdrag.

Trenden har väckt upprörda känslor i Danmark.

– Det är djupt skrämmande att det uppenbarligen finns så många väldigt unga människor bosatta i Sverige som ställer sig till förfogande för så grova brott, sade landets justitieminister Peter Hummelgaard till TV2 för drygt en vecka sedan.

Gillamarkering på Facebook

Enligt SVT:s kriminalreporter Diamant Salihu är det inte förvånande att barnen rekryteras från Sverige.

– Det finns uppenbarligen ett överflöd av ungdomar med någon form av dödslängtan som aktivt söker sig till den här miljön, och som är redo att ta risken med dubbelt så hårda straff i Danmark, säger han till TV4.

Vidare förklarar Salihu att acceptansen för dödligt våld har nått en skrämmande låg nivå.

I dag kan det räcka med en gillamarkering på Facebook för att döda någon, uppger experten.

– Anledningen till det är att vi har en väldigt radikaliserad gängmiljö i Sverige. En normalisering av att man får använda dödligt våld bara för att någon lajkat någon annans bild till exempel. Det är en så otroligt låg nivå för att dödligt våld ska accepteras.

Går inte att jämföra

Enligt Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning (Noa), är utvecklingen i Sverige ojämförbar med andra länder i västvärlden.

Götblad pekar på att allt fler barn i Sverige misstänks för mordplaner. Det senaste året har siffran tredubblats .  

– Vi har en situation där barn själva söker arbete som mördare. Det finns inte dess like i modern tid, säger hon till SVT.

Ny trend

Polischefen ser en ny trend i gängens rekrytering av unga personer.

Det har blivit vanligare att barn som kommer från en välfungerande vardag dras in i den kriminella världen.

I många fall är barnen helt okända för polisen.

– Vi har goda kunskaper om riskfaktorer i samhället sedan en lång tid, men det räcker inte längre, säger Carin Götblad till tv-kanalen.

Foto: J. Sophat resp B. Riccardi

Text: Redaktionen

Det handlar om russin som ofta intas tillsammans med glöggen eller stoppas i lussebullarna.

Hela 71 procent av de russinssorter som inte är ekologiska innehåller bekämpningsmedelsrester, enligt en sammanställning av Livsmedelsverkets analyser.

I åtta procent av dem är halterna så höga att de överskrider gränsvärdena för vad som är tillåtet i russin.

För de ekologiska russinen var det endast fyra procent som innehöll rester från bekämpningsmedel, men ingen av dem var över gränsvärdet.

– Julens smaker är något alldeles extra, och många vill göra medvetna val inför helgerna, säger KRAV:s vd Emma Rung, i ett uttalande.

– Genom att välja ekologiska russin bidrar du till odlingar som gynnar den biologiska mångfalden och minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det gör både glöggen och lussebullen lite godare – i dubbel bemärkelse.

Ett av de mest besprutade

Russin som inte kommer från ekologiska odlingar är ett av de livsmedel som är allra hårdast besprutat.

– Det kan finnas rester av 30 olika bekämpningsmedel i ett enda o-ekologiskt russinpaket. Det vill ingen ge till sina barn eller ha i sin julglögg, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall, i ett uttalande.

Hur besprutningsresterna påverkar hälsan är oklart, men rekommendationen är ändå att hålla sig till de ekologiska russinen.

– Hur det påverkar hälsan att få i sig så många olika bekämpningsmedel vet man inte, då de utvärderas ett ämne i taget. Vårt råd är att köpa ekologiska russin, säger Beatrice Rindevall.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Ekologiska får inte besprutas

Russin som är ekologiska och KRAV-märkta besprutas inte med naturfrämmade kemiska bekämpningsmedel.

Dessutom ställs högre krav på arbetsvillkor för de som arbetar med odlingarna.

– Bekämpningsmedel påverkar inte bara miljön och riskerar att lämna rester i maten vi äter – de drabbar också människorna som arbetar med odlingen. Genom att välja ekologiskt gör vi ett aktivt val för vår egen hälsa, men också för att fler ska få en bättre ska arbetsmiljö, säger Emma Rung.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Йоана Петрова flickr

Text: Redaktionen