SKRÄMMANDE UPPGIFTER: Dödar för gillamarkering på Facebook

2024 08 19

Sedan april har 25 minderåriga svenskar ”hyrts in” för att begå brott i Danmark.

I flera fall handlar det om morduppdrag.

Trenden har väckt upprörda känslor i Danmark.

– Det är djupt skrämmande att det uppenbarligen finns så många väldigt unga människor bosatta i Sverige som ställer sig till förfogande för så grova brott, sade landets justitieminister Peter Hummelgaard till TV2 för drygt en vecka sedan.

Gillamarkering på Facebook

Enligt SVT:s kriminalreporter Diamant Salihu är det inte förvånande att barnen rekryteras från Sverige.

– Det finns uppenbarligen ett överflöd av ungdomar med någon form av dödslängtan som aktivt söker sig till den här miljön, och som är redo att ta risken med dubbelt så hårda straff i Danmark, säger han till TV4.

Vidare förklarar Salihu att acceptansen för dödligt våld har nått en skrämmande låg nivå.

I dag kan det räcka med en gillamarkering på Facebook för att döda någon, uppger experten.

– Anledningen till det är att vi har en väldigt radikaliserad gängmiljö i Sverige. En normalisering av att man får använda dödligt våld bara för att någon lajkat någon annans bild till exempel. Det är en så otroligt låg nivå för att dödligt våld ska accepteras.

Går inte att jämföra

Enligt Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning (Noa), är utvecklingen i Sverige ojämförbar med andra länder i västvärlden.

Götblad pekar på att allt fler barn i Sverige misstänks för mordplaner. Det senaste året har siffran tredubblats .

– Vi har en situation där barn själva söker arbete som mördare. Det finns inte dess like i modern tid, säger hon till SVT.

Ny trend

Polischefen ser en ny trend i gängens rekrytering av unga personer.

Det har blivit vanligare att barn som kommer från en välfungerande vardag dras in i den kriminella världen.

I många fall är barnen helt okända för polisen.

– Vi har goda kunskaper om riskfaktorer i samhället sedan en lång tid, men det räcker inte längre, säger Carin Götblad till tv-kanalen.

Foto: J. Sophat resp B. Riccardi

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen