Skräckupplevelse på svenskt sjukhus: ”Värsta dygnen i mitt liv”

2023 12 13

– Det var rena skräckupplevelsen att förlora förmåga efter förmåga.

Orden kommer från en 67-årig svensk man som ådrog sig en huvudskada i slutet av oktober.

Mannen skadade sig allvarligt och fördes med ambulans till Södersjukhuset i Stockholm.

Han diagnostiserades med en kronisk subduralhematom – en form av blödning under skallbenet som kan orsakas av lättare skador på huvudet.

Läkare beslutade att 67-åringen måste opereras och han beordrades att fasta i väntan på operationen som skulle ske på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Det dröjde dock länge innan 67-åringen kunde opereras.

I hela fem dagar tvingades han fasta i väntan på operation.

Anledningen: Det fanns inga vårdplatser på Karolinska, rapporterar DN.

Blev sämre

Under det tredje dygnet försämrades 67-åringens hälsa – motoriken i vänsterhanden blev plötsligt betydligt sämre och han upplevde svårigheter att gå.

Hjärnan röntgades på nytt och kvällsjouren på Södersjukhuset kontaktade återigen Karolinska. De fick samma svar igen. Sjukhuset saknade lediga vårdplatser och mannen tvingades vänta.

Under det fjärde dygnet började en viss panik sprida sig bland personalen på Södersjukhuset. Man ringde runt till operationsavdelningar i flera städer, men samtliga svarade att det varken fanns plats eller tid för 67-åringen.

En dag senare kom beskedet. Efter fem dagars fasta fick 67-åringen äntligen veta att han skulle opereras.

I dag är han opererad och har genomgått två veckors rehab.

Han har svåra problem med motoriken i händerna och vänsterbenet är fortfarande ostadigt.

67-åringen befarar att den långa väntetiden förvärrat hans hälsa och att han kommer få men för livet.

– Systemet kan ju inte vara överordnat patienten! De fem dygnen var de värsta i mitt liv, säger han till DN.

Stor brist på personal

Karolinska har tidigare flaggar för att sjukhuset har stor brist på operationssjuksköterskor.

Under sommaren stängdes flera operationssalar på barnavdelningen.

Barnortopeden Kim Johnson, som är fackligt ombud på tema Barn, vittnade om en besvärlig arbetsmiljö.

– Vi talar för döva öron och känner oss uppgivna av att arbetsmiljön är så dålig och att det inte görs mer för att klara patientsäkerheten. Vi kan inte fortsätta förlänga köerna och bygga nya köer, en del patienter kan inte vänta hur länge som helst. De blir bara sämre och till slut blir det akut, sa hon till SvD.

Vidtagit åtgärder

Ledningen på Karolinska uppger att man vidtagit åtgärder för att minska operationsköerna.

Målet under 2023 har varit att öka antalet operationer från 1 250 till 1 350 per vecka, uppger DN.

Enligt tidningen har sjukhuset sett över bemanningen av sjuksköterskor för att kunna öppna fler vårdplatser och boka in fler operationer.

Foto: A. Savala

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen