Terrorsekt väntas ta över helt land

2021 07 11

Talibanerna ser ut att vara på väg att ta över Afghanistan igen och risken är stor för att landet återigen förvandlas till ett skräckvälde.

I takt med att USA nu nästan helt dragit sig tillbaka är skräcksekten tillika extremislamisterna talibanerna på väg att ta över det kustfria landet i Centralasien som i årtionden skakats av krig. Såväl Demokraterna som Republikanerna säger numera nej till att med egna militära marktrupper försöka bringa ordning i Afghanistan och tanken är att landets egen regering och militär ska försvara fred och säkerhet.

Avancerar snabbt

Men läget har förvärrats snabbt. Talibanerna gick igår ut och hävdade att de kontrollerar 85 % av landet vilket sannolikt är en överdrift men ändå en signal om att de avancerar snabbt och rapporter vittnar om hur afghanska armésoldater backar undan. Omkring 50 % kan ha fallit i talibanernas händer.

Detta är talibanerna

Talibaner betyder ”studenter” på språket Pashto och gruppen uppstod på 1990-talet i norra Pakistan efter att Sovjet drog sig tillbaka från Afghanistan uppger BBC. Gruppen tros ha uppstått vid religiösa skolor finansierade av Saudiarabien. De började avancera militärt och 1995 tog de över provinsen Herat och redan 1996 tog de över huvudstaden Kabul. 1998 styrde de över 90 % av Afghanistan och de välkomnades initialt av delar av befolkningen då de motverkade korruption och kriminalitet samt skapade viss säkerhet enligt BBC. Men snart införde de sitt extrema islamistiska skräckvälde:

Offentliga avrättningar av de som haft kärleksaffärer utanför äktenskapet

Amputering av de som dömdes som tjuvar

Män tvingades odla skägg

Kvinnor tvingades bära burka

Förbud av TV, musik och biografer

Flickor över 9 år förbjöds att gå i skolan

Tre länder erkände

Talibanernas styre erkändes bara av tre länder, Pakistan, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien rapporterar BBC. Efter terrordådet 11 september 2001 mot World Trade Center i New York gick USA den 7 oktober 2001 till attack mot Afghanistan då talibanerna misstänktes skydda de huvudmisstänkta Osama bin Laden och terrorgruppen al Qaida. Bara drygt två månader senare hade talibanväldet kollapsat i Afghanistan och ledningen bedömdes ha tagit skydd i norra Pakistan.

Joe Biden

Talibanerna har sakta men säkert ökat sitt inflytande i landet och i takt med att deras terrordåd fortskridit, amerikanska soldater förlorat livet samt USA rustat och förberett Afghanistans egen regering och militär att försvara sitt land så har USA:s armé minska sin närvaro i landet. I april meddelade Joe Biden att alla amerikanska trupper lämnar landet senast 11 september och sen får landet klara sig på egen hand.

85 000 talibaner

Det är fortfarande två månader till dess men nästan alla USA-soldater har redan lämnat och talibanerna rycker fram i snabb takt. De bedöms enligt Nato vara starkare än vid någon tidpunkt sedan de störtades av USA 2001 och upp till 85 000 talibansoldater ska finnas i landet. USA:s underrättelsetjänst bedömer att Afghanistans regering kan falla inom sex månader efter USA:s uttåg. Att döma av de senaste veckornas utveckling kan det ske redan i slutet av 2021. Samtidigt rapporteras hur lokal milisgrupper i norra landet gör sig redo att bekämpa talibanerna.

ANALYS
Det finns ofta kritik mot USA:s närvaro runt om i världen men när USA lämnar måste man vara på det klara med att någon annan aktör kommer istället – oftast en betydligt värre aktör.

Risken är nu väldigt stor för att ett helt land faller i händerna på en av världens värsta skräcksekter. Det blir i så fall förfärligt för befolkningen och inte minst alla kvinnor.

En ny era

Frågan är hur omvärlden kommer att agera. Min bedömning är att Väst inte kommer att gå in med marktrupper igen men samtidigt lär man inte se på när skräckislamister terroriserar ett helt folk, ett helt land och inte minst alla kvinnor, oliktänkande och icke-religiösa.

Min prognos är att världen går en ny strategisk era till mötes avseende hur kampen mot onda makter kan föras. USA lär söka en ny väg för att bekämpa talibanerna. Att rusta Afghanistans armé är en naturlig del men om det inte räcker torde andra verktyg behövas.

AFGHANISTAN

33 miljoner invånare (44:e)

President Ashraf Ghani

42 % pashtuner, 27 5 tajiker, 9 % hazarer

Huvudstad Kabul 4 miljoner invånare

Kandahar 600 000 inv, Herat 550 000 inv

Stad 4-6 i storlek: Mazar-i-Sharif, Jalalabad, Kunduz

Foto: S. Gyhasi resp A. Klimke

[yop_poll id="350"]

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen