Skolpojke attackerad av hund – fördes till sjukhus

2023 12 22

En skolpojke har attackerats av en lösspringande hund.

Händelsen ägde rum i Torsås kommun, ungefär tre mil söder om Kalmar.

Pojken ifråga hade klivit av skolbussen, men kom inte många steg förrän en främmande hund kom springandes mot honom.

Den aktuella hunden hade slitit sig från sin ägare och satte därefter fart mot skoleleven.

– Hunden högg pojken i armen och bet sig fast, rapporterar P4 Kalmar idag på fredagen.

Fördes till sjukhus

Attacken ska enligt radiokanalen ha ägt rum tidigare i veckan, men det är först  ikväll som nyheten har kommit ut i medierna.

Få detaljer finns att tillgå om händelseförloppet.

Enligt radiokanalen lyckades dock den man som ägde hunden få bort djuret från barnet, och tog därefter hand om den skadade pojken.

Skadorna var så illa eleven fördes till sjukhus efter händelsen, men exakt hur skadeläget såg ut har inte framkommit i rapporteringen.

Rättsligt efterspel är nu att vänta efter att en anmälan till polisen inkommit mot mannen.

– Hundägaren är misstänkt för vållande till kroppsskada, framhåller P4 Kalmars reporter.

10 000 skador varje år

Enligt Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skadas drygt 10 000 människor varje år så pass allvarligt av hundar att omedelbar sjukvård måste uppsökas, uppger Svenska Kennelklubben på sin hemsida.

– Den vanligaste orsaken är hundbett, med cirka 4 750 fall per år, framhåller organisationen.

I de flesta fall handlar det om en person som gått emellan två hundar som hamnat i ett slagsmål, näst vanligast är att hunden har bitit i samband med lek.

Fängelse i högst sex månader

Det brott som mannen i Torsås nu misstänks för, vållande till kroppsskada, är ett brott som kan ge böter eller fängelse i max sex månader.

Är brottet grovt kan en person som döms få fängelse i högst fyra år.

– Faktorer som kan göra att ett brott anses som grovt är bland annat om gärningsmannen varit under påverkan av alkohol eller annan substans i en situation där det krävs särskild uppmärksamhet eller skicklighet, eller då gärningen anses ha innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, förklarar Julia Wahlgren, juridisk rådgivare, på Lawlines hemsida.

Några omständigheter av ovanstående slag finns inte rapporterat om den rapporterade hundattacken.

Arkivfoto: A. Fotos (hunden på bilden är inte den beskrivna hunden i artikeln)

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen