SKOLDEBATTEN: Regeringen anklagas för ”skollotteri”

2022 02 17

Regeringen lade tidigare under dagen fram ett förslag om att slopa köerna till friskolorna.

– Regeringen har i dag fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det är hög tid att vi stoppar paxningen genom att avskaffa köer till fristående skolor, sade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vid dagens pressträff.

Bakgrund

Bakgrunden till förslaget är kritik mot att flera föräldrar låter sina barn köa från födseln, eller under många år, och därmed stänger man ute barn som är födda sent på året och familjer vars barn är nya i orten/staden och inte känner till skolvalssystemet. Flera friskolor har även fått motta hård kritik för att sålla bland barnen i kön efter en granskning från Skolinspektionen.

Regeringens nya förslag stöter dock inte helt oväntat på hård kritik.  

Blir ett orättvisare system

– Om man tar bort möjligheten att välja skola, vilket du i praktiken gör om du tar bort köerna, så blir skolvalet en fråga för de med tjockare plånbok för då måste man flytta till i närheten av en bra skola. Jag tycker att det blir mer orättvist, säger Paula Hammerskog, skolkoncernens Academedias kommunikationsdirektör, till SvD.

Academedia är ett företag som i nuläget äger 75 grundskolor i Sverige.

Skolministern hävdar motsatsen

I motsättning till Paula Hammerskogs påstående menar skolministern att regeringens förslag syftar till att skapa rättvisare förutsättningar.

– Vi behöver återta den demokratiska kontrollen över välfärden. Därför lägger regeringen nu fram förslag som innebär att skolvalet ska bli mer rättvist. Genom dessa förslag kommer inte längre orättvisa urvalsgrunder att få förekomma och vårdnadshavare, oavsett socioekonomisk bakgrund, kommer få mer likvärdiga möjligheter att välja skola för sina barn, säger Lina Axelsson Kihlblom, i ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet.

S vill beröva barn på deras platser

Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna och ledamot i Utbildningsutskottet, riktar hård kritik mot regeringens förslag. Han menar att regeringen föredrar ”skollotteri” framför syskonförtur.

– (S) vill beröva barn som köar till en friskola deras köplats, och förbjuda köer till friskolor. Istället ska skolor tvingas använda urvalsgrunder som främjar ”allsidig social sammansättning”. Skollotterier framför syskonförtur alltså, om det ger etnisk och ekonomisk mångfald, skriver han på sin Twitter.

Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 20

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, förklarar Swedbanks chefsekonom Anna Bremam i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen