SKOLDEBATTEN: Regeringen anklagas för ”skollotteri”

2022 02 17

Regeringen lade tidigare under dagen fram ett förslag om att slopa köerna till friskolorna.

– Regeringen har i dag fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det är hög tid att vi stoppar paxningen genom att avskaffa köer till fristående skolor, sade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vid dagens pressträff.

Bakgrund

Bakgrunden till förslaget är kritik mot att flera föräldrar låter sina barn köa från födseln, eller under många år, och därmed stänger man ute barn som är födda sent på året och familjer vars barn är nya i orten/staden och inte känner till skolvalssystemet. Flera friskolor har även fått motta hård kritik för att sålla bland barnen i kön efter en granskning från Skolinspektionen.

Regeringens nya förslag stöter dock inte helt oväntat på hård kritik.

Blir ett orättvisare system

– Om man tar bort möjligheten att välja skola, vilket du i praktiken gör om du tar bort köerna, så blir skolvalet en fråga för de med tjockare plånbok för då måste man flytta till i närheten av en bra skola. Jag tycker att det blir mer orättvist, säger Paula Hammerskog, skolkoncernens Academedias kommunikationsdirektör, till SvD.

Academedia är ett företag som i nuläget äger 75 grundskolor i Sverige.

Skolministern hävdar motsatsen

I motsättning till Paula Hammerskogs påstående menar skolministern att regeringens förslag syftar till att skapa rättvisare förutsättningar.

– Vi behöver återta den demokratiska kontrollen över välfärden. Därför lägger regeringen nu fram förslag som innebär att skolvalet ska bli mer rättvist. Genom dessa förslag kommer inte längre orättvisa urvalsgrunder att få förekomma och vårdnadshavare, oavsett socioekonomisk bakgrund, kommer få mer likvärdiga möjligheter att välja skola för sina barn, säger Lina Axelsson Kihlblom, i ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet.

S vill beröva barn på deras platser

Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna och ledamot i Utbildningsutskottet, riktar hård kritik mot regeringens förslag. Han menar att regeringen föredrar ”skollotteri” framför syskonförtur.

– (S) vill beröva barn som köar till en friskola deras köplats, och förbjuda köer till friskolor. Istället ska skolor tvingas använda urvalsgrunder som främjar ”allsidig social sammansättning”. Skollotterier framför syskonförtur alltså, om det ger etnisk och ekonomisk mångfald, skriver han på sin Twitter.

Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen