Skola anmäld – för många svenska namn i klassen

2024 10 30

En klassindelning på en grundskola i Lund har anmälts till kommunen, Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Bakgrunden till anmälan är att en majoritet av elever med svenskklingande namn har placerats i den ena av två klasser i årskurs 4.

I den ena klassen finns 13 flickor med svenskklingande namn. I den andra klassen har endast 2 av 13 flickor ”svenska namn”, rapporterar Sydsvenskan.

Uppdelningen har fått flera föräldrar att reagera.

Klassindelningen anses vara diskriminerande och har anmälts till kommunen, Skolinspektionen och DO.

– Det räcker med att man läser namnen på klasslistan för att se att det blev en väldig uppdelning efter etnicitet. Jag har svårt att se hur det skulle vara ren slump, säger en förälder till Sydsvenskan.

En annan förälder menar att eleverna i klassen med färre svenskklingande namn kommer påverkas negativt. Föräldern pekar bland annat på att flera av flickorna i den andra klassen pratar arabiska på rasterna och att det kommer försvåra möjligheterna till integration.

Skolan svarar

Skolledningen har kommenterat kritiken.

Pernilla Vesterlund, rektor på skolan, framhåller att reaktionerna överraskat henne. Hon dementerar att klassindelningen handlar om etnisk bakgrund.

– Etnicitet är inte något vi tar hänsyn till, etnicitet säger inte något om exempelvis var i utvecklingen eleverna befinner sig, säger hon till Sydsvenskan.

Enligt rektorn har skolan förhållit sig till andra faktorer, bland annat:

- Sociala konstellationer

- Elevernas kunskapsresultat på nationella prov

- Behov av stöd

Stort problem

Segregationen i svenska skolan är ett omdebatterat ämne.

Enligt Skolverket har segregationen i skolan ökat de senaste åren.

– Det riskerar att leda till att vissa skolor får stora svårigheter att kompensera för elevers olika behov och förutsättningar, framhåller myndigheten på sin hemsida.

I en färsk undersökning från Skolverket svarar en majoritet av ansvariga i svenska skolor att de vill få till en jämnare och mer blandad elevsammansättning.

Arkivfoto: Y. Tjiuwanda

Text: Redaktionen

SVENSKA EXPERTER: Europa bör angripa Ryssland

2025 10 03

Rysslands agerande skapar stor oro i många av Europas länder.

Det är allmänt känt att Ryssland ägnar sig åt att sprida desinformation och propaganda i flera länder i Europa.

– Länderna i Nordamerika och Europa är prioriterade måltavlor för rysk vilseledning och propaganda, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar.

Utvecklas ständigt

Den så kallade informationskrigsföringen utvecklas ständigt, och nya attacker uppkommer med jämna mellanrum.

– Detta informationskrig riktar sig mot hela omvärlden. Det förändrar även vår säkerhet och hur vi behöver förbereda Sveriges psykologiska försvar från både pågående informationspåverkan och inför ett fullskaligt informationskrig mot vårt land, uppger myndigheten.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Experter uppmanar Europa att svara

Nu går flera kommunikationsexperter ut och uppmanar Europa att angripa Ryssland med samma strategi.

Idag svarar de europeiska länderna på de ryska informationsangreppen genom att faktagranska och att införa sanktioner.

Det är inte tillräckligt.

Informationskriget måste bekämpas inne i Ryssland, mot det ryska folket, menar flera experter, rapporterar SR.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan användas, säger kommunikationsdocenten James Pamment vid Lunds universitet, till Ekot.

Förlorad infrastruktur

Mycket av den infrastruktur för kommunikation som fanns under Kalla kriget har gått förlorad, vilket gör att det är svårt för Europa att nå ut med information inne i Ryssland.

– Nästa steg om vi vil trycka tillbaka dem så måste vi ta informationskriget till Ryssland och det är naturligtvis svårt. Jag tror att man behöver föra en ganska omfattande diskussion om etiken och de juridiska grunderna för att kunna bestämma oss, säger James Pamment.

Syftet med att angripa Ryssland med informationskrigsföring skulle vara att skapa opinion i landet och främja demokratins utveckling i den ryska diktaturen.

Läs också: Ungern väljer bort Ryssland

Text: Redaktionen

JUST NU: Rekordfynd hittat i Sverige

2025 10 03

Ett historiskt fynd i Lappland kan bli grunden för Sveriges nästa stora guldgruva.

Prover från guldfyndigheten Stortjärnhobben visar rekordhöga guldkoncentrationer som överträffar tidigare förväntningar.

Fyndet kan bli startskottet för en helt ny era inom svensk gruvindustri, rapporterar Realtid.

Rekordhöga guldhalter

Lappland Guldprospektering meddelar att ”guldhalterna är höga och för ögat synligt fritt guld har noterats såväl i borrkärnor som i hällar”.

Totalt har 16 borrhål genomförts, där sju visade att samtliga innehöll guld, med två som utmärker sig med breda guldförande zoner.

Ett borrhål, visade särskilt höga värden – en åtta meter lång sektion med genomsnittligt 21,72 gram guld per ton och en enskild meter med hela 133 gram guld per ton.

– Resultatet överträffar våra förväntningar. En medelhalt på 21,72 gram guld per ton är fantastiskt, särskilt med tanke på att många kommersiella gruvor bryts vid halter på 1–2 gram per ton, uppger vd Fredrik Johansson.

LÄS MER: Guldpriset förändras kraftigt

Fler fynd väntas

Utöver Stortjärnhobben undersöker bolaget även området Löparen mellan Lycksele och Norsjö, där tidigare fynd av guldhaltiga flyttblock indikerar potentiella nya källor.

– Vi hittar nya lovande fyndigheter hela tiden. Kombinationen av rekordhalter i Stortjärnhobben och tidigare fynd i Löparen ger oss stark tro på fortsatt framgång, säger Johansson.

Även Finland lockas

I östra Finland har även gruvbolaget Endomines gjort betydande guldfynd i Ilomants.

Vd:n Kari Vyhtinen beskriver området som ”en enorm potential som ännu inte har utnyttjats” och menar att landet kan bli en betydande guldproducent globalt.

Hoskogruvan, som nyligen öppnades, och Ukkofyndigheten undersöks just nu med provborrningar.

– Det är så spännande och nervkittlande att vänta på resultatet. Det gör att jag knappt kan sova ibland, berättar Vyhtinen för Svenska Yle.

Med ett rekordhögt guldpris och nya fynd på både svenska och finska sidan av gränsen kan länderna stå inför en potentiellt stor expansion inom gruvindustrin.

LÄS MER: Byggbolag går i konkurs

Foto: M Pech

Text: Redaktionen