SKAVLAN: Sista programmet efter 13 år på fredag – Statsministern gästar

2021 12 02

– Vårt sista program!

Det utbrister Fredrik Skavlan som efter 13 år som programledare gör sist allra sista program nu på fredag.

Viktig lärdom

– Det viktigaste jag har lärt mig är att ingen av de personer som jag har mött i programmet har visat sig vara exakt som jag trodde, säger han till SVT inför fredagens final.

Kul arbetsplats

Skavlan känner hur det stora vemodet rullar in, som Jerry Williams hade sagt.

– Jag var förberedd på att det skulle bli mer och mer känslosamt, vilket inte har så mycket att göra med att jag tycker att det är så viktigt att vara programledare, utan mer med att jag har haft en väldigt kul arbetsplats, säger han.

Många häftiga gäster

Under Skavlans 13 år i TV-soffan har han bland annat gästats av en mängd storheter. I första programmet i säsong 1 2009 var Göran Persson och Anitra Steen gäster. Och nu i sista programmet kommer ytterligare en statsminister.

– Vi har gleden av å ha Sveriges første kvinnelige statsminister Magdalena Andersson, berättar Fredrik Skavlan på sin Facebooksida.

Stjärnspäckad final

Finalprogrammet bjuder på en rad andra stjärnor.

– Solsidans Felix Herngren, programleder og komiker Else Kåss Furuseth og den hviterussiske opposisjonslederen Svetlana Tikhanovskaja. Bo Kaspers Orkester er også med på scenen, säger norrmannen Skavlan.

Utmanat sina fördomar

Den populära programledaren har lärt sig viktiga saker genom åren.

– Det viktigaste jag har lärt mig är att ingen av de personer som jag har mött i programmet har visat sig vara exakt som jag trodde. Du kan göra hur mycket research som helst, men det dyker ändå alltid upp något oväntat. Så jag har också fått utmana mina fördomar genom åren, säger han till SVT inför finalen som sänds i SVT klockan 21 på fredag.

300 program senare

– 25 säsonger och över 300 program senare – denna vecka sänder vi vårt allra sista program, framhåller Skavlan på Facebook.

Foto: Monkberry


JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen