Skatteverket: Växande misstag i deklarationen – nästan alla har gjort fel

2024 05 16

Och det handlar om stora vinster värda miljardbelopp som inte beskattas.

"Många svenskar"

Så sent som 2013 handlade det enbart om drygt 100 personer per år. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart.

Omkring 8 000 personer på åtta år deklarerar nu försäljning av kryptovalutor. 

Totalt har deklarerade försäljningsbelopp stigit från 36 miljoner år 2013 till hisnande 19 miljarder kronor 2021. De sammanlagda deklarerade vinsterna har samtidigt ökat från 10 miljoner till 2,7 miljarder under samma period.

– Många svenskar har gjort stora vinster på kryptovalutor under samma period men få har skattat för vinstpengarna, konstaterar dock Skatteverket i en ny rapport.

90 procent gör fel

Det växande skattefelet är enormt i sitt eget sammanhang. Drygt 90 procent bedöms gör fel, vilket motsvarar 1,5 miljarder kronor. 

– De deklarerade försäljningarna av kryptotillgångar utgör ungefär en tiondel av de uppskattade totala försäljningarna, säger Lina Andersson, analytiker och rapportförfattare på Skatteverket, i en kommentar.

Enbart 5 procent deklarerar alls

Och det är de som gör störst vinster som i störst grad missar att deklarera ordentligt. Enligt Skatteverket står personerna med de tio procent högsta försäljningsbeloppen för nästan tre fjärdedelar av skattefelet, medan de 50 procent lägsta beloppen bara står för “en försumbar” del av felet.

– Antal personer som redovisar försäljning av kryptovalutor har ökat fram till 2021 men det är fortfarande bara 5 procent av de svenskar som sålt kryptovalutor som deklarerat sin försäljning, säger Anna Olofsson, specialist kryptobeskattning på Skatteverket.

Viktigt för Skatteverket

Även om det fortfarande är en relativt liten grupp är de nya uppgifterna av mycket högt värde för Skatteverket. 

Hittills har myndigheten haft begränsad kunskap om omfattningen av skattefel kopplat till redovisning av kryptovaluta.

– Den är också intressant för andra länders skattemyndigheter då Skatteverkets analysenhet är en av de första att bedöma skattefelet från handel med kryptovalutor och rapporten därför kan användas som underlag för andra skattemyndigheters bedömningar, säger Lina Andersson, analytiker på Skatteverket.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen