Skatteverket svänger – hushåll med solceller förtvivlade

2024 01 26

Ett stort bråk har blossat upp mellan Skatteverket och många hushåll med solceller.

Andelen som investerar i solceller har ökat explosionsartat. År 2022 installerades 55 000 nätanslutna solcellsanläggningar – en ökning med 50 procent jämfört med året innan.

Vad som också ökar är antalet solcellsbatterier. Bland annat för möjligheten att lagra elen istället för att sälja elöverskottet.

Men nu sätter Skatteverket ned foten mot folk som investerat i dessa produkter och svänger i frågan om man ska få lov att få avdrag.

"Helt ny tolkning"

Andreas Hindås är en av många som är upprörda. Han installerade batterier för 200 000 kronor i slutet av 2023 och fick ett ett förhandsbesked om så kallat grönt skatteavdrag för halva summan.

– Då investerade jag och gjorde tillägg till mina solceller och då gällde en tolkning från Skatteverket, säger han till P4 Skaraborg.

Några veckor senare lät det helt annorlunda från myndigheten.

– Sedan direkt efter nyår kommer man med en ny tolkning, säger Andreas och menar att incitamenten för vanliga konsumenter försvinner om beslutet inte ändras.

Nytt besked igår

Det var igår, torsdag, som Skatteverket gick ut med ett nytt besked om solcellsbatterier.

I ett förtydligande förklarar myndigheten att avdrag inte får göras om man planerar att helt eller delvis hyra ut solcellsbatterierna till företag – som i sin tur använder batteriernas kapacitet för att stabilisera elnätet. 

Detta i egenskap av underleverantör till Svenska Kraftnät.

Batterier får uteslutande användas till att lagra egenproducerad el, framhåller nu Skatteverket.

Branschen: "Tragiskt och absurt"

Förtydligandet har inte inte tagits emot väl. Branschorganisationen Svensk Solenergi kallar beskedet för “tragiskt”.

– Nu har Skatteverket förbjudit alla andra användningsområden, vilket vi anser är ett politiskt beslut och inget som en myndighet ska fatta. Det är dessutom absurt att tolka lagen så här, säger organisationens vd Anna Werner till GP.

Meddelat regeringen

Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket, säger att en hemställan dock har skickats till regeringen om att se över reglerna. Tekniken har gått snabbare än lagstiftningen.

– För lagen och förarbetena till lagen är tydliga, för att ha rätt till avdraget ska batteriet användas till att lagra egen el, säger hon till Göteborgstidningen.

Foto: Chelsea

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen