Skatteverket meddelar 640 000 svenskar – “Gör det senast 12 september”

2025 08 20

Skatteverket skickar nu en påminnelse till över en halv miljon svenskar.

Snart är det dags att betala in kvarskatt för de 640 000 personer som fick slutskattebesked i juni och ännu inte har betalat.

Av dessa är det omkring 240 000 som är 63 år eller mer, meddelar Skatteverket.

För de allra flesta ska kvarskatten vara betald senast den 12 september.

14 miljarder kronor

Sammanlagt är det 14 miljarder kronor som ska betalas in till Skatteverket av de som fått besked om kvarskatt.

Den 12 september ska kvarskatten finnas på skattekontot för de flesta av de drygt 640 000 personer som fick slutskattebesked i juni.

– Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten, meddelar myndigheten.

– Kvarskatten kan betalas antingen via Swish eller till bankgiro. Skatteverket skickar inte automatiskt ut inbetalningskort eftersom de flesta betalar digitalt, men det går att beställa.

240 000 seniorer

Enligt Skatteverket är cirka 240 000 av dem som ska betala kvarskatt är 63 år eller mer.

De ska betala lite mer än 4,8 miljarder i kvarskatt.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sin pension och vilken skatt som ska dras, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Läs mer: Storkedja sänker priserna på 2 000 produkter

Många får tillbaka

Samtidigt har 2,4 miljoner personer fått dela på 37 miljarder i skatteåterbäring.

Återbäring under 100 kronor betalas dock inte ut utan ligger kvar på skattekontot till nästa år.

För den som har en skuld hos Kronofogden går återbäringen dit i första hand.

Slog rekord

Den 2 maj hade 7 091 820 personer deklarerat digitalt.

Det är cirka 65 000 fler än efter sista dagen förra året.

– Det är glädjande att allt fler deklarerar digitalt, det är säkrare och snabbare och många uppskattar att de får en kvittens på att deklarationen är inlämnad, säger Åsa Ekström, deklarationsexpert på Skatteverket.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen