SKATTEVERKET: Många har gjort fel i deklarationen – nytt för i år

2024 04 17

En hel del svenskar har missat en regel när de skickat in sin deklaration för 2023.

Förekomsten är så pass utbredd att Skatteverket nu går ut med en påminnelse till svenska folket om vad det egentligen är som gäller.

"Många missar"

Det handlar om att intäkter för uthyrning kan behöva tas upp i deklarationen, till exempel för den som hyrt ut en bostad, båt, släp eller husbil.

Nytt för i år är att uppgifterna om uthyrning via vissa digitala plattformar ska lämnas in till Skatteverket, vilket flera alltså tycks ha missat.

– Vi ser att många missar att deklarera sin uthyrning eller missförstår reglerna. Men med Skatteverkets beräkningshjälp är det enkelt att ta reda på om uthyrningen ska deklareras, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

Samma beskattning

Även om det är nytt att uppgifterna ska lämnas in är det samma regler som gäller själva beskattningen av inkomsten.

– Vi informerar om reglerna under årets deklarationsperiod eftersom alla kanske inte känner till att inkomster från uthyrning kan vara skattepliktiga, säger Emelie Köhn, sektionschef på Skatteverket.

– Får du ett överskott från uthyrningen av till exempel privatbostaden ska du deklarera det i din inkomstdeklaration som inkomst av kapital.

Kommer inleda kontroller

Under 2024 får Skatteverket in kontrolluppgifter från såväl svenska som europeiska digitala plattformar som förmedlar uthyrning.

De svenska uppgifterna ska gå att ta del av på myndighetens Mina sidor från och med april och från månadsskiftet maj/juni även de europeiska.

Dessutom planerar Skatteverket att genomföra riktade kontroller till hösten när de utländska uppgifterna är på plats.

Rätt till schablonavdrag

Enligt Skatteverket får den som hyrt ut en bostad göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år.

Syftet med avdraget är att kompensera för extra kostnader som en uthyrning innebär.

– Den som hyr ut en bostadsrätt eller hyresrätt har utöver schablonavdraget rätt att dra av hela eller del av månadsavgiften eller hyran. För fristående fastigheter får dessutom 20 procent av hyresintäkten dras av, framhåller myndigheten.

30 procent

När det gäller uthyrning av privat tillgång, i det här fallet båt, släp eller husbil, är hyresersättningen en skattepliktig kapitalinkomst.

Skatten på överskottet är 30 procent.

– Vissa särskilda avdrag kan göras, understryker Skatteverket och tillägger:

– Är uthyrningen omfattande kan den uppfylla kriterierna för näringsverksamhet och ska då redovisas som inkomst av näringsverksamhet.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen