Skatteverket kommer knacka på hos familjer – “Ett tusental besök”

2025 03 01

Skatteverket kommer att genomföra ett tusental kontrollbesök.

Och anledningen till besöken har med så kallade “skenseparationer” att göra.

För att motverka fusk och brott genomför Skatteverket under våren en särskild kontrollinsats mot skenseparationer, det vill säga personer som separerat på pappret fast de fortfarande lever ihop. 

Det framhåller myndigheten på torsdagen.

Har ökat

Skenseparationer är ett exempel på fusk som upptäckts genom ökade kontroller under de senaste åren.

– Bakom skenseparationer avslöjas även bidragsbrott exempelvis med bostadsbidrag och också olovlig andrahandsuthyrning, säger Cajsa Toresten, sektionschef på Skatteverket.

– Därför genomför vi nu under våren en särskild kontrollinsats mot skenseparationer – alltså av personer som på pappret har separerat men i verkligheten fortfarande lever ihop.

“Ett tusental besök”

Skenseparationer har hittills framförallt granskats och åtgärdats genom skrivbordskontroller. 

Till exempel har det skett genom andra registerhållare, uppgiftslämnare samt berörda via telefon och brev. 

Förutom skrivbordskontroller gör Skatteverket i år dessutom ett tusental kontrollbesök hos familjer där myndigheten misstänker skenseparation.

Bättre möjligheter

Skatteverket har på senare år fått förbättrade möjligheter att bearbeta information för att kunna göra mer träffsäkra urval för kontrollerna.

– Kontrollbesöken är ett sätt att upptäcka och åtgärda felaktigheter i folkbokföringen som leder till utnyttjande av vår gemensamma välfärd, till exempel bidragsbrott, säger Cajsa Toresten.

Ska analyseras

Mot slutet av 2024 meddelade regeringen att skenseparationer ska analyseras.

ISF ska analysera vilka incitament som finns för skenseparationer inom bostadsbidrag och underhållsstöd samt redovisa hur Försäkringskassan arbetar för att upptäcka och motverka brottsupplägg genom skenseparationer.

– Eftersom vi vet att skenseparationer används för att felaktigt tillskansa sig bostadsbidrag och underhållsstöd stärker vi greppet för att stoppa den typen av brottsupplägg, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) då.

Foto: F. Bratt Skatteverket resp S. Dale

Text: Redaktionen

11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen