Skatteverket: Hundratusentals har missat viktig detalj

2024 03 20

Totalt ska nästan 8,4 miljoner deklarera i år.

Cirka 5,8 miljoner har fått deklarationen till digital brevlåda och 2,6 miljoner får den på papper, enligt Skatteverkets statistik.

Då kommer pengarna

Årets första skatteåterbäring betalas ut mellan den 9 och 12 april.

För att kunna ta del av utbetalning krävs det att deklarationen godkänns digitalt senast den 3 april.

– Det vill säga med sms, telefon, i app eller e-tjänst, utan några ändringar eller tillägg, framhåller Skatteverket.

700 000 svenskar kan ha missat viktig detalj

Myndigheten betonar även att det är viktigt att kontrollera att det finns ett registrerat bankkonto för utbetalning. Om det inte finns så sker ingen automatisk utbetalning.

Enligt Skatteverkets siffror kan hundratusentals svenskar ha missat detaljen.

– Nästan 700 000 saknade ett anmält bankkonto vid tillfället när deklarationerna började skickas ut, skriver myndigheten.

Större skatteåterbäring

Cirka 4,8 miljoner svenskar har möjlighet att godkänna sin deklaration om de inte har några ändringar eller tillägg.

– De har skatteåterbäring om sammanlagt 47 miljarder kronor i år om de godkänner de förtryckta uppgifterna, uppger Skatteverket.

Siffran är en ökning med sex miljarder kronor jämfört med i fjol.

För drygt 1,4 miljoner, som har möjlighet att godkänna deklarationen utan ändringar eller tillägg, väntar kvarskatt.

Kvarskatten uppgår till sammanlagt 12 miljarder kronor. En minskning med 2,5 miljarder kronor jämfört med förra året.

Här är Skatteverkets tips inför deklarationen

- Skaffa e-legitimation om du inte redan har.

- Kolla dina uppgifter innan du godkänner.

- Anmäl bankkonto om du har pengar att få tillbaka.

- Deklarera digitalt senast den 3 april om du bara ska godkänna och vill få återbäring tidigt.

- Sista dagen att deklarera är den 2 maj. Deklarerar du digitalt får du alltid en kvittens att du har deklarerat.

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen