Skatteverket: Hundratusentals har missat viktig detalj

2024 03 20

Klockan 07.00 på tisdagsmorgonen öppnade årets deklaration.

Totalt ska nästan 8,4 miljoner deklarera i år.

Cirka 5,8 miljoner har fått deklarationen till digital brevlåda och 2,6 miljoner får den på papper, enligt Skatteverkets statistik.

Då kommer pengarna

Årets första skatteåterbäring betalas ut mellan den 9 och 12 april.

För att kunna ta del av utbetalning krävs det att deklarationen godkänns digitalt senast den 3 april.

– Det vill säga med sms, telefon, i app eller e-tjänst, utan några ändringar eller tillägg, framhåller Skatteverket.

700 000 svenskar kan ha missat viktig detalj

Myndigheten betonar även att det är viktigt att kontrollera att det finns ett registrerat bankkonto för utbetalning. Om det inte finns så sker ingen automatisk utbetalning.

Enligt Skatteverkets siffror kan hundratusentals svenskar ha missat detaljen.

– Nästan 700 000 saknade ett anmält bankkonto vid tillfället när deklarationerna började skickas ut, skriver myndigheten.

Större skatteåterbäring

Cirka 4,8 miljoner svenskar har möjlighet att godkänna sin deklaration om de inte har några ändringar eller tillägg.

– De har skatteåterbäring om sammanlagt 47 miljarder kronor i år om de godkänner de förtryckta uppgifterna, uppger Skatteverket.

Siffran är en ökning med sex miljarder kronor jämfört med i fjol.

För drygt 1,4 miljoner, som har möjlighet att godkänna deklarationen utan ändringar eller tillägg, väntar kvarskatt.

Kvarskatten uppgår till sammanlagt 12 miljarder kronor. En minskning med 2,5 miljarder kronor jämfört med förra året.

Här är Skatteverkets tips inför deklarationen

- Skaffa e-legitimation om du inte redan har.

- Kolla dina uppgifter innan du godkänner.

- Anmäl bankkonto om du har pengar att få tillbaka.

- Deklarera digitalt senast den 3 april om du bara ska godkänna och vill få återbäring tidigt.

- Sista dagen att deklarera är den 2 maj. Deklarerar du digitalt får du alltid en kvittens att du har deklarerat.

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen