Skarpt krav på statsministern: Säg INTE det här igen

2025 10 16

Ulf Kristersson (M) uppger att det finns 17 000 lediga jobb utan krav på utbildning.

Påståendet lyftes fram i söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda då statsministern ställde frågan varför folk inte tar dessa jobb om man kan arbeta.

I efterhand har Arbetsförmedlingen reagerat på utspelet.

Det är hur siffran 17 000 används i sammanhanget som myndigheten är emot.

I ett sms från Arbetsförmedlingens presschef Hans G. Larsson direkt till Regeringskansliet vädjas det om att “INTE fortsätta använda denna siffra”, rapporterar SVT.

– Ur vårt perspektiv är det en grov gallring och man ska inte använda det som faktisk statistik över hur det ser ut. Det kan ge en missvisande bild, säger Hans G. Larsson till tv-kanalen.

Finns andra krav

Siffran på 17 000 grundar sig på en sökning i Platsbanken efter jobb utan formell utbildning.

Det kan däremot finnas andra krav som filtret inte fångar upp, till exempel språkkrav, särskilda erfarenheter eller körkort.

Enligt Arbetsförmedlingen lägger det då en extra press på arbetssökande att “anstränga sig ännu mer” om man påstår att det finns 17 000 lediga jobb utan utbildning.

Statsministern: "Det finns jobb"

Ulf Kristersson har använt sig av siffran även i andra tv-framträdanden, vilket sedan delats av Moderaterna på sociala medier.

– På platsbanken finns 72 000 lediga jobb, varav 17 000 inte ställer några utbildningskrav. Ärligt talat, det finns jobb att söka för människor som kan jobba men som idag lever på bidrag, citeras Kristersson på M:s Facebooksida.

Till SVT säger statsministern att hans poäng var att vis att det finns jobb på olika ställen i Sverige.

– Jag träffar arbetsgivare och företagare varje dag som säger att hitta personal till relativt enkla jobb, däckmontör häromdagen, hade de svårt med. Så det finns jobb.

Kristersson svarar dock inte på frågan varför man använder sig av siffran 17 000.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Arbetslösheten minskar

Igår gick Arbetsförmedlingen ut med att arbetslösheten minskar i Sverige för andra månaden i rad. I slutet av september var drygt 364 000 personer, motsvarande 6,9 procent, inskrivna som arbetslösa.

Även antalet inskrivna ungdomar minskar.

– Det är självklart glädjande att arbetslösheten minskat två månader i rad, men jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa. Arbetslöshetsnivån är därmed fortfarande hög, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen