SKARPA VARNINGEN: ”Måste förbereda oss på rysk kollaps”

2022 10 11

Vid ett sådant scenario måste väst blixtsnabbt säkra kontrollen över Rysslands digra kärnvapenarsenal.

Det säger Ben Hodges, tidigare chef för USA:s styrkor i Europa, i en intervju med SvD.

–  Jag menar att vi nu måste förbereda oss på att den ryska federationen faller samman. Jag säger inte att det kommer att ske, och det kan dröja flera år, men om vi misslyckas med att förbereda oss kan det stå världen dyrt, säger han till tidningen.

Ben Hodges konstaterar att flera aktörer kommer försöka lägga händerna på ryska kärnvapen om landet kollapsar. 

–  Iran skulle garanterat gladeligen köpa och det kommer finnas mängder av personer som skulle försöka säkra kontrollen över dem för att sälja. Dessutom har de olika regionerna i Ryssland sett hur det gick för Ukraina som gick med på att lämna ifrån sig sina stridsspetsar efter Sovjets fall, säger han till SvD.

Enligt generalen skulle ett ryskt sammanbrott även riskera att leda till inhemska strider. 

– Den ryska federationen består av över 120 etniciteter och eftersom landet är så stort, det sträcker sig över 11 tidszoner, kan det vara svårt att bibehålla en nationalitetskänsla. Inte minst som förtroendet för militären fått sig en törn.

Fakta Rysslands kärnvapenarsenal

• Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.
• Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.
• Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.
• Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser. 
• Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.
• År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.
• Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen