Skarpa kravet på storbankerna: Agera direkt

2025 08 02

Ett skarpt krav riktas mot svenska storbanker.

De senaste åren har både bankernas sätt att arbeta och kundernas beteende förändrats kraftigt.

Det har bland annat lett till att det finns betydligt färre bankkontor i Sverige jämfört med tidigare.

Men nu kommer ett krav på att bankerna ska öppna igen.

”Se till att det är öppet”

Efter den senaste tidens problem med nedstängda bankomater, som gör det svårt för bankkunder att ta ut kontanter, kräver Kontantupproret nu en förändring.

Bankerna måste öppna sina kontor igen, menar organisationen, enligt TV4.

– Gå ihop, se till att det är öppet några timmar och se till att sedelhanteringen fungerar, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson till kanalen.

Han menar alltså att nyöppnade bankkontor skulle vara ett sätt att kunna hjälpa bankkunder när var tionde bankomat är ur funktion.

Därför riktar han nu det skarpa kravet mot storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken och Danske Bank, som äger företaget Bankomat.

– Det absolut enklaste man kan göra är att komma överens: Nu öppnar vi upp ett kontor några timmar och ser till att det här fungerar så inte människor kommer i kläm, säger Björn Eriksson till kanalen.

Förslagit avvisas dock av företaget Bankomat.

LÄS OCKSÅ: Många svenskar har gjort samma miss - riskerar ekonomisk smäll

Många vill ha tillgång till kontor

Mängder av bankkontor har stängts i Sverige de senaste åren, vilket bland annat hänger samman med ett kraftigt förändrat kundbeteende till följd av internetbankens och bankapparnas genomslag.

En undersökning som Novus publicerade i februari visade till exempel att över hälften (52 procent) av alla bolånekunder inte har besökt ett bankkontor på över två år, trots att 66 procent uppger att de har ett bankkontor i närheten.

Men 57 procent tycker ändå att det är viktigt att ha tillgång till ett fysiskt kontor.

Vissa grupper, bland annat äldre, kan också ha stort behov av tillgång till ett bankkontor.

En rapport från Handelshögskolan och Riksbanken har dessutom visat att småföretag på landsbygden drabbas negativt av att bankkontor slår igen, vilket DI har rapporterat. Utlåningen till företag minskar på dessa ställen.

– Effekten blir att lokala företag drar ned på antalet anställda, tappar i försäljning och att risken för att företag försvinner ökar, säger Bo Becker, professor i finansiell ekonomi, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kontantkris i hela landet – ”allvarlig situation”

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 mars 2026

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen