Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen