Skarp kritik mot Sverige

2022 06 02

I dag börjar FN:s miljökonferens Stockholm +50.

Sverige står som värd och statsminister Magdalena Andersson (S) ska invigningstala och välkomna gästerna till Stockholm.

Inför mötet har regeringen utryckt att klimatkonferensen syftar till att ”leda till tydliga budskap och rekommendationer för handling på alla nivåer, inklusive stärkt samarbete”.

– Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför, fastlår regeringen i ett pressmeddelande.

Hård kritik

Trots positiva tongångar växer kritiken mot Sverige.

Regeringen får kritik för dåliga förberedelser och otydliga målsättningar, rapporterar DN.

– Jag har jobbat med miljöfrågor i 50 år och är smått förbannad över att de inte har utnyttjat det här tillfället bättre. Man drar inte hit så mycket folk till så stora kostnader och så höga utsläpp om man inte har ett tydligt syfte, säger miljödebattören Anders Wijkman, till tidningen.

Han framhäver att han saknar flera frågor på agendan.

Bland annat om den ökade fattigdomen efter pandemin, investeringar i sol och vind i låginkomstländer, stöd till kvinnor och förslag på att kriminalisera ekocid, storskalig miljöförstöring.

FN-beslut

Att det inte finns något tydligt mål med mötet är till stor del ett FN-beslut. Organisationen har beslutat att mötet inte ska få någon framförhandlad resolution. Istället ses klimatkonferensen som en möjlighet att komma överens i viktiga frågor inför framtida toppmöten i höst, rapporterar DN.

Men Anders Wijkman tycker ändå att regeringen har gjort för lite.

– Vi har pratat i 50 år och gjort väldigt lite. Man kunde ha sänt ut emissarier runtom i världen och prioriterat tre, fyra frågor där man vill uppnå någonting. Vi kan också jämföra med Glasgowkonferensen i höstas där britterna vid sidan av själva konventionsarbetet förhandlade fram avtal kring skogsskydd och metanutsläpp, säger han till tidningen.

Naturskyddsföreningens kritik

Svenska Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens arbete i flera viktiga klimatfrågor.

I ett pressmeddelande beskrivs Sverige som en ”global bromskloss” i skogs- och biståndsfrågan.

- Sverige ska vara ledande i klimatomställningen, men under flera år har Sverige motarbetat internationella överenskommelser som på något sätt skulle kunna påverka det svenska skogsbruket. Det gör att förslag som EU har försökt arbeta fram för att skydda världens skogar, till exempel genom att stoppa import av varor som orsakar avskogning i Amazonas, urvattnas. Lagarna skulle vara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden, men Sverige agerar som en global bromskloss och motarbetar det som miljömötet förespråkar om globalt ledarskap, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Drar ner på biståndet

Föreningen vänder sig även emot regeringens beslut att dra ner på klimatbiståndet för att finansiera ett stort flyktingmottagande från Ukraina.

- Självklart ska Sverige ta emot människor som tvingas fly kriget i Ukraina, men att bekosta flyktingmottagandet genom att skära ner på biståndet är varken att visa ledarskap eller solidaritet. Det är att låta utsatta människor i andra delar av världen betala för krigets konsekvenser. Regeringen måste omedelbart stoppa nedskärningarna som slår hårt mot utvecklingssamarbetet inom många områden, inte minst mot miljö- och klimatsatsningar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus.

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver.

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen